Centerpolitikerna Karin Helmersson och Magnus Danlid känner oro för finansieringen av folkhögskolorna.
Foto: Jakob Karlsson
Bakgrunden till besöket är att stödet till folkbildningen minskat under mandatperioden, främst till studieförbunden, men även till folkhögskolorna. För folkhögskolorna i länet, menar Helmersson, att ett nytt förslag skulle kunna innebära ett minskat statligt stöd om cirka två miljoner, en halv miljon per enhet.
– Man har dragit ner och nästan halverat anslaget till folkbildningen, och då är det studieförbunden framför allt. Men det ligger nu ett förslag kring en ny modell för folkhögskolorna som skulle göra att ännu mer dras bort, säger Helmersson.
Enligt Folkbildningsrådet minskade statens anslag med 440 miljoner kronor (justerat för inflationen) mellan 2018 och 2024.
"Har ett stort åtagande"
Regionen satsar i dag drygt 80 miljoner kronor på sina fyra folkhögskolor.
– Att vara regionägd är ändå en viss trygghet. Vi som huvudman får spänna i när pengarna från staten inte räcker. Samtidigt finns en gräns för hur mycket regionen kan kompensera om de statliga medlen minskar ytterligare.
Kan Region Kalmar satsa mer egna medel på folkhögskolorna?
– Jag ser att det kommer vara svårt för regionen att gå in med stora summor för att täcka det staten inte klarar framåt. Vi har ett stort åtagande redan för Region Kalmar, men det är jag jättestolt över.
Annons:
Avsändare: Centerpartiet i Kalmar län
Kan få ny roll framöver
Partiet lyfter folkhögskolornas betydelse för att nå unga som varken arbetar eller studerar, liksom vuxna som saknar fullständig utbildning.
– Folkbildning och folkhögskolor är helt unika i att möta människor på det sättet, säger regionpolitikern Magnus Danlid.
Regionens folkhögskolor är placerade i Vimmerby, Gamleby, Kalmar och i Mörbylånga. Alla har olika inriktning. I Vimmerby har man cirka 225 elever just nu och 40 medarbetare.
– Det är fler elever än man haft tidigare och det är också många som bor på skolans internat det här läsåret. Vi ser folkhögskolorna som en väldigt viktig utbildningsform för personer som vill läsa vidare, komplettera sina studier eller gå en yrkesutbildning som direkt leder till jobb. Jag tycker att den här mixen som finns är jätteviktig, säger Danlid.
Under besöket diskuterades även möjligheterna för folkhögskolor att bedriva filialverksamhet i andra kommuner och man vävde också in regionens utredning om en naturstödd rehabilitering.
– Vi har ju inte naturstödd rehabilitering idag, men där kanske folkhögskolorna skulle kunna vara en aktör för att delvis eller helt bedriva den typen av rehabilitering.