Hård kritik mot budgetbeslutet – ”Det är svagt”

I måndags kväll meddelade styret i Västervik – Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Westervikspartiet – att det inte blir något budgetbeslut före valet. Istället skjuts processen fram och ett beslut kommer i november.

De ledande politikerna i Västervik hade såklart olika syn på den ovanliga lösningen. De styrande anser att det är ett sätt att ta ansvar. De som vill styra anser att det är ett sätt att fly från att ta ansvar.

Om vi börjar med kommunalrådet Harald Hjalmarsson (M) så tycker han att det är för stora osäkerheter i omvärlden för att kunna ta en budget just nu.

– Så kraftiga slag som vi haft de sista åren har vi aldrig någonsin haft tidigare. Efter noga övervägande så har vi sett fördelar och nackdelar med att ta en preliminär budget före valet och vi kom fram till att vi ser att fördelarna väger tyngre än nackdelarna. Nu får vi ytterligare två skatteprognoser före beslutet, vi kommer ha genomfört valet och det kan även inträffa andra omständigheter på vägen dit.

"Problematiskt" 

Klara Björkum leder det största oppositionspartiet, Socialdemokraterna.

– Vi tänker att det är svagt av nuvarande majoritet att inte vilja visa hur man vill styra. Vi är i ett väldigt svagt ekonomiskt läge och ska ta ytterligare ur resultatutjämningsreserven det här året. Att i ett sådant läge inte visa vad man prioriterar är problematiskt. Man kan tolka det som att nuvarande majoriteten inte har för avsikt att styra i den här konstellationen och det blir ingen budgetdebatt i fullmäktige nu. Väljarna behöver på andra sätt få reda på hur partierna tänker och hur man vill omfördela. Jag hoppas att alla partier är tydliga före valet.

Någon alternativ budget kommer partiet dock inte ta fram.

– Det gör vi inte eftersom det inte blir någon budget, men vi kommer presentera vilka drag vi tänker och vad de pengarna ska tas ifrån.

 "Jag ser ingen skillnad"

Sedan 2006 har kommunen tagit budgeten före sommaren. Valår tar man en preliminär budget som kan justeras efter valet.

– Vi har inte haft så kraftiga förändringar som de senaste åren och jag pratar med kollegor som säger att det är direkt vilseledande att gissa hur det ska se ut i slutet av året. Då känner vi: kan en budget nu skapa oro i onödan? Vi har kommit fram till att vi följer utvecklingen och alla är medvetna om antalet barn och antalet äldre och hur utvecklingen ser ut. Vi vill ha en mjuk omställning utan att behöva höja skatten och är beredda att satsa 40 miljoner kronor för att få till det. Sedan tror jag att oavsett vem som vinner valet så kommer det bli en debatt om att vi kanske ska ta budgeten i november framöver istället, säger Harald Hjalmarsson.

Hur stor är risken för obekväma nyheter efter valet?

– Jag ser ingen skillnad mellan de här två andra alternativen. Oavsett vilket parti som styr så kommer man med all sannolikhet behöva revidera sin budget i november. Överlag måste vi planera för en omställning där vi minskar lokalytan i skolan och får ett större antal äldre. Det är sannolikt att vi kommer behöva lämna ytterligare skollokaler.

Klara Björkum:

– Även i en omvärld som förändras behöver man beskriva sin idé om var pengarna ska riktas. En sådan planering kan man göra även när det är en preliminär hantering. Jag är nyfiken på att höra vad de 40 miljoner majoriteten pratar om är, är det ett engångsbelopp eller ska vi höja ramen permanent?

– Det är tänkt att vara i flera år framöver, replikerar Hjalmarsson som tar kritiken med ro:

– Oppositionen ska ju reagera och jag är nyfiken på hur de har tänkt, men den debatten kan vi ta vid ett annat tillfälle. Jag tänker inte så mycket på det politiska spelet, utan på konsekvenserna för de som bor här och alla våra medarbetare. Vi vill inte att de ska gå in i semestern och känna en klump i magen.

Är det inte bara ett sätt att slippa fatta tuffa beslut före valet? Semester har ju medarbetarna varje år? 

– Det kan man alltid säga. Jag tycker att vi har visat att vi tar ansvar, vi har tagit budget tidigare år. Vi vill ta ansvar för utvecklingen, även om det är valår och det finns behov av att redovisa vad man vill med framtiden och då är det mycket bättre att vi annonserar hur vi vill hantera ekonomin i det stora hela.

Ser du något demokratiskt problem med att det inte blir någon budgetdebatt före valet?

– Jag tycker att det är budgetdebatt dagligen i olika forum, tvärtom ser jag att det här gör att varje parti kan agera utifrån sina tankar och jag tror det kan bli ett bra underlag. Jag ser det här som en möjlighet för partierna och ser fram emot att höra hur S vill göra framöver.

Kan finansieras med pengar från reserven 

Västerviks kommun går alltså mot ett enormt underskott i år: 45,7 miljoner kronor. Vad det beror på kan du läsa i en kommande artikel. Enligt Ulf Nilsson (L) vice ordförande i kommunstyrelsen kan satsningen på välfärden på 40 miljoner tas från kommunens resultatutjämningsreserv (RUR).

– Vi vet inte det till hundra procent, det kommer nya skatteprognoser framöver. Om det inte förbättras så får vi ta pengar från RUR:en för att hantera omställningen. Vi jobbar med en långsiktig omställning där vi kan komma tillbaka till en budget i balans. Det handlar bland annat om IT och upphandling, vi kommer inte ta pengar från kärnverksamhet.

Ni kommer ha råd?

– Det är vår bedömning, sedan får vi se var vi står när vi tar budgetbeslutet.

Björkum:

– Jag tänker att jag har fört fram vad jag tycker. Att man planerar en satsning på välfärden och skolan för 40 miljoner och kan ta pengar från RUR:en, jag får inte riktigt ihop det.