Det blåser hårda vindar i det offentliga Sverige. Många kommuner och regioner står inför en massiv uppgift att få ihop en budget nästa år och tvåprocentsmålet är för många helt avlägset. Så även i Västervik där den styrande majoriteten, med stöd av SD, röstade igenom sin rambudget på kommunstyrelsen i veckan. 76 miljoner krävs i uttag från resultatutjämningsreserven (RUR) för att nå ett nollresultat.
I förslaget har den politiska ledningen kompenserat för ”alla kända kostnader”, enligt ordförande Harald Hjalmarsson. En kraftig ökning av pensionskostnaden, i sin tur orsakat av inflationen, innebar nyligen ytterligare 27 miljoners försämring.
– Vi styr mot två procent i överskott på lång sikt och nu budgeterar vi med ett negativt resultat och täcker upp det med RUR:n där vi har 185 miljoner idag. Vi anser att det finns synnerliga skäl för att göra det, säger Hjalmarsson (M).
Skattesatsen ligger kvar på 21.16. En höjning med 50 öre skulle innebära 43 miljoner i ökad intäkt. Någon sådan diskussion finns inte nu.
– Alla känner till att det instrumentet finns och alla förstår vad det skulle innebära. Jag tycker att vi ska använda de andra verktyg som finns först och vi är överens om att vi måste ställa om. Det kan komma nya prognoser som innebär att vi hamnar där, men där är vi inte nu. Nu står vi inför ett väldigt viktigt arbete som kommer att vara i fokus och jag tror att det kan bli riktigt bra.
"Där ser vi störst behov av att förändra"
Den politiska ledningen har redan satt igång en genomlysning av strukturen inom barn- och utbildningsnämnden och man hoppas kunna spara in 17 miljoner på förskolan nästa år.
– Antalet barn mellan 1-5 år minskar med cirka 200 barn och vi vill lägga pengarna på barnen och personalen istället för på lokaler. Vi kommer återkomma mer om detaljerna i höst, men där vi ser störst behov av att förändra är i Västerviks tätort. Tanken är att förändringarna ska genomföras 1 januari. Vi behöver jobba med en omstrukturering och ombalansera. Här handlar det om att ändra strukturen för de mindre barnen eftersom det minskar kraftigt.
Ulf Nilsson (L):
– Idag har vi en post på tio miljoner för att bevara skolstrukturen och nu vill vi jobba fokuserat med den frågan så att vi kan ta hand om ekonomin. Jag tycker att det mer handlar om anpassning än besparing. Vi kommer ha tomma lokaler om vi inte gör något.
Socialdemokraterna skiljer sig åt i den punkten och vill se en mjukare hantering.
– Vi lägger en komplett budget ihop med Centerpartiet och jag ser inte att det går att förvänta sig att spara 17 miljoner på det här redan nästa år. Vi tycker inte heller att det är rimligt att ett barn som ska börja skolan nästa höst ska behöva byta förskola 1 januari. Vi vill genomföra genomtänkta åtgärder och tillskjuter 19 miljoner till barn- och utbildningsnämnden jämfört med majoriteten, säger partiets nya toppnamn Marcus Fridlund (S).
"Krävs förändringar i hela kommunen"
Effektiviseringskravet på en procent plockas bort och ersätts av specificerade besparingskrav för de olika nämnderna: fyra miljoner för socialnämnden och två vardera för BUN och KS. Utöver det ska BUN alltså spara 15 miljoner på den nya strukturen.
– Det mest akuta är förskolan och i första hand i tätorten, men på sikt krävs det förändringar i hela kommunen, säger Hjalmarsson som anser att budgeten är ”stark”:
– Utifrån att vi har tagit med alla kostnader som är kända och täckt upp för löneökningar anser jag att det är en stark budget. Min starka uppfattning är att man ska använda RUR-pengar vid kraftiga demografiska förändringar som vi har i kommunen framöver, men då måste man också ändra strukturen. Det borde ha gjorts för länge sedan. Man ska inte använda RUR enbart till att täcka underskott. Sedan är det oerhört smärtsamt att ställa om, ingen ska säga något annat. Det krävs att man förstår situationen och är redo att göra förändringar. Effektivisera kan man alltid göra, men här pratar vi om att spara. Kostymen är för stor.
Exakt hur strukturen ska göras om återkommer den politiska ledningen med i höst. Förändringar är att vänta redan 1 januari.
– All omställning kräver ett väldigt hårt arbete för att man ska lyckas med det. Det gäller att vi gör det tillsammans. Från vår sida är det farligt att säga gör si eller så – vi måste få hjälp av våra duktiga medarbetare.
Marcus Fridlund (S):
– Det är i omställningen vi skiljer oss åt. Vi drar inte bort pengarna för 2024. Vi ser att omställningen kostar pengar.
Fem miljoner i riktad lönesatsning
Bland budgetens satsningar finns fem miljoner öronmärkta till att höja lönerna för undersköterskor – ett vallöfte från SD som nu delvis infrias.
"Vi Sverigedemokrater lovade före valet att inte tillåta att Västerviks undersköterskor fortsätter att ligga i botten på löneligan i Sverige. I en mycket svår ekonomisk situation för kommunen är vi självklart inte nöjda med dessa 5 miljoner i satsning, men det är en början upp från botten. Vårt parti kommer att fortsätta arbeta oförtrutet för att under mandatperioden nå målet att höja undersköterskornas löner med i snitt 2 500 kronor", skriver partiet i ett pressmeddelande.
"En väldigt tuff situation"
Västerviks kommun kliver in med goda förutsättningar i den bistra tid som nästan hela det offentliga Sverige nu står mitt i.
– Vi är inne i ett konkret arbete, och det kändes betydligt tuffare i vintras. Jag ser att det är möjligt, men har väldig respekt för att våra medarbetare kommer lägga stor energi på det här och att vi har ett stort arbete framför oss, säger Hjalmarsson.
Ulf Nilsson:
– Det har inte undgått någon att det hänt mycket med kostnadsläget, med elpriser och matkostnader bland annat. Det är en väldigt tuff situation.
Marcus Fridlund vill inte måla fan på väggen:
– Det är viktigt att vi inte målar upp en nattsvart bild, vi ser budgeten lite mer optimistiskt och positivt. Kollar man långtidsprognosen så ser vi att det vänder. Alla vi lyssnar till ser ju att det vänder, det är inte nattsvart.
"Som du hör är jag kritisk"
På det nationella planet har det varit en stor debatt om ökade statsbidrag till kommuner och regioner. Hittills har högerregeringen, med SD, sagt tvärnej. Harald Hjalmarsson är kritisk till sina partikamrater.
– Ingen vill ha någon ökning av inflationen, men som jag ser det så kunde regeringen göra satsningar på kommuner och regioner utan att det driver på inflationen. Oavsett det vill jag ändå återkomma till att vi måste ställa om och det är vi budgetpartier överens om.
Hur gör du för att regeringen ska ändra sig?
– Vi verkar i olika forum och framför det på olika sätt, men regeringen äger frågan och jag ser också att det är många kommuner som har det väsentligt mycket tuffare än vi har. Som du hör är jag kritisk.
Utöver förändringar i driftsbudgeten snålar kommunen in på investeringssidan också.
– Vi har skjutit på ett antal investeringar och det gäller framförallt när det handlar om att bygga nya saker. Det som blir dyrare om vi väntar med att göra det låter vi ligga kvar.
Ett exempel är att byggnationen av en ny ishall – eller multihall – skjuts fram med två år. Mer om det kan du läsa här.
En mer ingående artikel om S+C-budgeten kommer publiceras separat under kvällen.