I slutet av mars släpptes Annelie Adamsdotters fjärde barn- och ungdomsbok, "En annan Saga". Hon vill alltid skriva utifrån en plats som finns i verkligheten, och att det ska kännas autentiskt. Denna gång kändes det självklart att boken skulle utspela sig i Västervik. Foto: Pressbild/Emelie Asplund
”Vill du höra en Saga?”
”Men kom igen, du är min favorit-Saga. Precis tillräckligt kort.”
Annelie Adamsdotters senaste ungdomsroman ”En annan Saga” utspelar sig i ett somrigt Västervik, där huvudkaraktären snart ska fylla 18 år och har tröttnat på alla skämt om sitt namn.
– Boken börjar med att hon och bästa vännen Mirjam är på en fest och Saga får höra namn-skämt igen av dumma, fulla killar. Mirjam föreslår att Saga ska byta namn. Ett namn är ju så mycket mer än bara ett namn. Det är ju en hel identitet. Man tillskriver så mycket ett namn. Så det blir en identitetsresa för henne under sommarlovet, där hon försöker hitta ett namn som passar henne och den hon vill vara, säger Annelie Adamsdotter.
Vad hoppas du att läsarna tar med sig när de läser om Saga?
– Det mest simpla med det är det här med namn. Men på ett djupare plan så är det att kärlek är komplicerat och ibland har man föreställningar om kärlek som kanske inte stämmer överens med hur den personen man är kär i verkligen är, att man har byggt upp en tanke om hur personen är och blir förblindad av kärlek helt enkelt.
Själv har hon funderat på att byta sitt eget namn. Hon är född 1990, och då var det inte många som döpte sina barn till Annelie.
– Det var ett tantnamn när jag växte upp. Jag funderade då på om jag skulle byta till mitt andranamn, Naemi. Det slutade med att jag behöll Annelie, och anledningen egentligen till det är det här med kärlek. Om man har någon man älskar som säger ens namn, då får namnet en annan innebörd för en själv. Så när min man säger ”Annelie” så tänker jag inte att det är ett tantnamn, då känner jag bara ”åh, vad han säger mitt namn med kärlek”.
”Kan låna hejvilt och inspireras”
Till vardags jobbar Annelie Adamsdotter som gymnasielärare. Idén till boken kom till när en av hennes elever, Klara, berättade för henne att hon var så less på alla ”Klara-färdiga-gå”-skämt.
– Det är väldigt lyxigt att träffa sin målgrupp så mycket som jag gör. Jag kan verkligen låna hejvilt från dem och inspireras. Jag har också kunnat testköra en del grejer. När jag jobbade med min första ungdomsroman var det två grejer som min redaktör sa att ”det här nog för grovt”. Mina elever som fick testläsa höll inte alls med och tyckte att jag skulle behålla det.
Själv bor hon i Kungsbacka, men hennes man kommer från Västervik. När hon hade bestämt sig för att den nya romanen skulle utspela sig under sommarlovet kändes Västervik som ett självklart val.
– Sommar, sol och glass: Det är Västervik för mig.
Vilka platser kommer Västerviksborna att känna igen?
– Redan på omslaget kan man se att det är Västervik. Boken är bombarderad med olika platser och hur man tar sig dit. Det är det allt ifrån Trippolo, Pink Bistro, Gränsö, Fiskartorget…. även andra ställen utanför Västervik som Ankarsrum. Eftersom min make är från Västervik har han kunnat verkligen korrekturläsa och faktagranska. Min svärmor som bor kvar i Västervik har också varit väldigt hjälpsam. Hon har kunnat vara där och fota när jag har undrat någonting, så att det ska bli rätt. Jag vill att det ska kännas autentiskt.