Det är svåra tider för många kommuner runt om i landet. Västerviks kommun är inget undantag. Det ser ut att bli flera tuffa år för kommunen när förutsättningarna inför budgetarbetet presenterades av tjänstemännen.
– En vikande konjunktur, inflation och flera andra saker har lett till kraftiga kostnadsökningar. Omvärlden har förändrat förutsättningarna dramatiskt. Vi kan konstatera att vi har ett antal tuffa år framför oss, säger kommunalrådet Harald Hjalmarsson (M).
Dessutom visade befolkningsprognosen stora utmaningar för kommunen på sikt. HÄR kan du läsa mer om den. Den enkla sammanfattningen är att kommunens befolkning blir allt äldre.
– För att saker och ting inte ska förvärras vill vi tidigt ta ett initiativ till att ställa om. Det underlag vi fått presenterat för oss, som vi ställt oss bakom, går ut på remiss. Det här är att ställa om kommunen och anpassa verksamheten efter verkligheten.
Räddas av reserven
Förutsättningarna inför 2024, som baserats på SKR:s prognoser, visar att kommunen hamnar på ett underskott på 50 miljoner kronor. Tidigare goda år kommer därför få rädda kommunen under nästa år.
– Vi kommer använda resultatutjämningsreserven för att täcka upp resultatet, säger kommundirektören Anders Björlin.
Resultatutjämningsreserven består av tidigare års överskott. I den reserven finns knappt 200 miljoner.
– 50 av dessa planeras att nyttjas under 2024, säger Björlin.
Även för planåren 2025 och 2026 räknar tjänstemännen med att behöva ta ur resultatutjämningsreserven. Efter det är den reserven i princip tömd. Stora politiska satsningar är också bara att glömma.
– I budgeten finns inga politiska satsningar. Läget är som det är och efter de här tre åren hoppas vi vara i fas, säger ekonomichefen Christina Bäckström.
Verksamheterna har sammanlagt haft önskemål på 40 miljoner kronor inför 2024 års budget. Inget av detta blir tillgodosett enligt materialet.
Utifrån antalet invånare i olika åldersgrupper får barn- och utbildningsnämnden en minskad ram med knappt 14 miljoner kronor inför nästa år. Socialnämnden däremot får en utökning av ram med 24,3 miljoner kronor.
Ishallssatsningen skjuts fram
Redan nu meddelar den styrande majoriteten ett antal åtgärder. Det handlar om att den planerade ishallen skjuts fram med ett år. Fler investeringar kan också komma att bli uppskjutna. Längre fram ska politiken återkomma kring investeringsbudgeten, men redan nu beskriver man att man "behöver dra åt svångremmen". Fram till 2026 finns planerade investeringar för närmare 360 miljoner kronor.
– Vi har varit mer återhållsamma i det här och tittar på det som endast är nödvändigt. Vi kan inte låta båtkajer bara stå och det är något vi kommer göra, annars måste vi hålla igen, säger Ulf Nilsson (L), vice ordförande i kommunstyrelsen.
Dessutom kan ett antal förskolor i kommunen stängas.
– Det är i första hand strukturen i Västerviks tätort vi kommer se över, säger Harald Hjalmarsson (M).
– I tätorten finns redan i dag avdelningar som är stängda på grund av färre barn. Det är sådana åtgärder och när det gäller landsbygden har vi inte kommit någonvart, säger Jonas Jalkteg (WP).
Skolan har också haft ett tillfälligt tillskott på tio miljoner kronor årligen de senaste åren för att kunna behålla den nuvarande skolstrukturen. Detta tas bort inför 2024. Majoriteten betonar att man i dag betalar för tomma platser i både förskolor och skolor. Att fortsätta finansiera det med extra bidrag är inte långsiktigt någon hållbar lösning.
– Ingen är nog överraskad. Socialnämndens verksamhet ökar. Det gör barn- och utbildningsnämndens verksamhet också, men inte lika mycket, säger Harald Hjalmarsson.
Ska se över strukturen
Under maj månad ska politiker och tjänstemän vända på stenar inom alla kommunala verksamheter för att hitta så bra och hållbara lösningar som möjligt. Förvaltningarna ska beskriva vilka konsekvenser detta får och hur man ska organisera sig i den nya kostymen.
Totalt handlar det alltså om 50 miljoner kronor som behöver hanteras som "anpassningar i verksamheten". Förra året gjorde kommunen ett resultat på 100 miljoner kronor.
– Vi behöver se över vår struktur. Vi måste ta tag i de strukturella frågorna oavsett vad som sker under hösten. Det här är ett arbete över flera år och vi hoppas att vi kommer till rätta med det, säger Harald Hjalmarsson.
Genom att rädda ett underskott med resultatutjämningsreserven – skjuter man inte bara fram problemet då?
– Nej, tvärtom. Med tanke på att det tar tid att ställa om. Där det går att göra något snabbt så gör vi det, men det är flera saker som måste fungera. Vi kommer göra det här på ett klokt sätt och det måste få ta tid. Därför är det en treårsplan och resultatutjämningsreserven finns till för just sådana här tillfällen. Målet på sikt är förstås två procent i resultat av skatter och statsbidrag. Det är flera andra kommuner som har minusbudgetar.
Inga satsningar
Det finns också en kritik på nationell nivå om att Sveriges kommuner får för lite statsbidrag.
– Skjuter man till extra statsbidrag bidrar man till en ökad inflation. Alla vet att det i första hand gäller att dämpa inflationen nu, säger Hjalmarsson.
Något utrymme för politiska satsningar längre fram verkar vara en utopi att tro på.
– Vi måste agera och det finns inget att skjuta på. Fokus nu är att ställa om och komma i fas. Jag tror att det måste vara vår huvudprioritet.
Hur oroliga är ni för att de här åtgärderna inte räcker?
– Vi måste ta höjd för att det kan ske förändringar och bli tufft även i fortsättningen. Vi kommer nog få jobba med strukturförändringar över flera år.
Någon förändring av skattesatsen föreslås inte för de tre kommande åren. Det innebär att skatten ska vara kvar på 21,16 kronor per hundralapp.
Budgeten tas slutligt av kommunfullmäktige i juni månad.