Teurnberg kände sig utsparkad från Dackarna: "Ville ha bort mig"

Rospiggarna krossade Dackarna med hela 55-35 på Skrotfrag Arena på onsdagskvällen. Mycket av efterspelet kom dock att handla om utspelet som den framgångsrike ex-dackeledaren kom med när han mötte pressen.

Han öppnade då upp ordentligt om avskedet från klubben, som han förde till två guld och ett silver på sina fyra år som ansvarig.

– Jag hade fyra fantastiska år här och fick vänner för livet. Jag är ju dacke, pappa och farmor är härifrån, jag bor här och pendlar fortfarande. Det var mycket känslor, men jag var inte nervös. Jag kände väldigt stor revanschlust. Jag var besviken att jag fick gå härifrån, säger Mikael Teurnberg.

Han menar att han kände sig pressad att riva det sista året på sitt kontrakt. Versionen är att han fått ett ultimatum att bestämma sig inför den andra SM-finalen mot Lejonen. Redan då var relationen inte den bästa.

– Det var Tommy (Johansson), "TK" (Tomas Karlsson) och Lasse Olofsson som tog mig hit och jag har fortfarande kontakt med. När de försvann och det kom in nytt folk var det inte lika roligt. 2024 var inte alls roligt. Man kände sig inte välkommen, det var möten och man svarade inte på mejl. Jag kände att man ville ha bort mig. Det blev ohållbart.

Droppen som fick bägaren att rinna över

Droppen som fick den klassiska bägaren att rinna över, enligt Mikael Teurnberg, gällde en luvböter på tusen kronor.

– Det är en löjlig grej och jag kanske handlade i affekt. Vi fick en böteslapp på fel hjälmhuva på Lebedevs (Andzejs). Det är kutym att klubben tar det, men då fick jag ett mejl om vem skulle betala den här. Jag betalade in den med en gång och det var droppen. 

Dagen efter åkte Teurnberg till dåvarande ordförande Ingemar Petersson, som lämnade sin post i oktober 2024, och slog näven i bordet, som han själv uttrycker det.

– Det blev ohållbart. Jag sa upp mig. Kanske handlade jag i affekt, men ibland rinner bägaren över. Magnus Frodig och Peter Rosenlund stod upp för mig och försökte ha mig kvar. De betalade tillbaka tusenlappen sen, men jag fick aldrig svar på mejlet. Peter och Magnus försökte övertala mig, men klubben krävde besked innan Gislaved och jag ville köra finalen först. Så då rev vi kontraktet. 

Kände du dig pressad att riva kontraktet?

– Ja, men när de ställde det ultimatumet innan andra finalen så kände jag det. Jag saknar alla funktionärer och företag, det är fantastiska människor här, men jag kände att delar av styrelsen ville ha bort mig.

"Revanschlust finns verkligen"

Storsegern, med tanke på Teurnbergs känslor, värmde därför förstås extra skönt. "Utsparkad som en loser, tillbaka som en vinnare", inleder han med att säga. 

– Revanschlust finns det verkligen. Vissa hälsar ju inte, de gömmer sig. Och de vet vilka de är. 

Att hans lag skulle vinna med hela 20 poäng trodde han inte. 

– Sedan verkar de skakiga och fick storstryk i går. Jag känner ju de här killarna och ser det på dem. Vi kom hit med en skön känsla och kunde säkra slutspel. 

Vad säger du om Dackarnas läge?

– Något stämmer inte. Det skriks i depån, man toppar inte. Det är inte så enkelt när det inte funkar. Något har krackelererat och de presterar inte. Jag känner ju de här gubbarna, men jag ska inte analysera dem.

Vår tidning har varit i kontakt med Jon Lindberg, som hade en viktig roll i fjolårets styrelse och som också blev tillförordnad ordförande i höstas, men som nu lämnat efter många års arbete för klubben. Han har valt att inte kommentera utspelet.