Jacob Johansson, född och uppvuxen i Totebo, är starkt personifierad med moderklubben Hjorted/Totebo som han har representerat och hållit kär under hela karriären bortsett från korta utflykter till IFK Tuna och IFK Västerik. Den nu 40-årige lokalbollsengagerade eldsjälen har sedan några säsonger tillbaka placerat fotbollsskorna på hyllan och lägger mycket av sin tid, kraft och energi på att vara kvar i föreningslivet och ha en betydelsefull roll i H/T:s sportgrupp.
– Det handlar om ett hjärta för föreningen där jag är uppväxt. Jag har alltid brytt mig om fotbollen och sedan har det eskalerat de senaste åren. Jag skulle säga att det har blivit så ju äldre jag har blivit och ju mer koll jag har fått på föreningsliv. När man är 20 år tänker man kanske inte så mycket på det som sker runt omkring utan på det som händer på planen, säger Jacob Johansson.
"Inte bara att ställa ett lag på planen"
Han vittnar om att många av dagens fotbollsspelare saknar kännedom om vad som krävs för att en fotbollsförening ska gå runt under en säsong.
– Det är väl ofta det som blir fel. Spelarna har vissa förväntningar och vet inte hur mycket hårt jobb som ligger bakom för att en förening ens ska kunna fungera – och så är det i precis varje förening. Det är inte bara att ställa ett lag på planen utan det är mycket som ska funka vid sidan av också. Känslan är att det förr var mer fokus på laget före jaget och där har det skett en förändring i hela fotbolls-Sverige, säger Jacob Johansson.
Det är under de senaste fem åren som Jacob Johansson har blivit mer involverad med uppgifter vid sidan av fotbollsplanen. För hans del var det svårt att komma bort från fotbollsplanen på grund av tunt spelarunderlag.
– Jag aviserade väl för länge sedan att jag skulle sluta spela fotboll. Så som det såg ut behövdes jag varje år för att det var ett så litet underlag.
"Måste göra någonting radikalt"
Vid en tillbakablick på Hjorted/Totebos sportsliga resa var föreningen ett av många lag som trillade ur division 5 på grund av Smålands Fotbollförbunds serieomläggning 2016. Det följdes upp av flera upp och ner-säsonger på division 6-nivå där H/T sökte en ny väg framåt.
– Jag kan väl jämföra oss lite med där Ankarsrums står i dag. Jag känner igen mig mycket av det som skrivs kring Ankarsrum. Vi var där och snuddade, säger Johansson.
2017, året efter degraderingen och inför första säsongen i division 6, tappade H/T många spelare.
– Jag tror att vi tappade mellan 10 och 15 spelare. Redan där hade vi jätteproblem och det fortsatte under ett par år. Vi räddades av att det var mycket asylkillar som kom och spelade hos oss. Hade de inte varit med så tror jag inte att vi hade haft ett lag.
H/T fick ett tillfälligt uppsving 2019 när Robert Hagelin tog över som tränare och lockade hem några spelare. Laget kom på en kvalplats upp till femman. Coronapandemin kom året därpå och påverkade alla lokala fotbollsföreningar.
– Folk la helt enkelt av att spela fotboll och vi tappade mycket folk under coronaåren. Hösten 2022 pratade vi som hade ett långt förflutet i klubben om att vi måste göra någonting radikalt för att vi ska kunna rädda vår förening. Underlaget var litet och vi fick skrapa ihop det vi hade. Vi gick runt på 15–16 spelare och jag själv som knappt tränade var med från start varje match.
Jimmys intåg blev vändningen
Redan under sommaren 2022 hade H/T gjort klart med ett division 3-meriterat nyförvärv i form av Melvin Svensson från Västerviks FF.
– Det var väl startskottet som gjorde att vi kunde börja ringa runt till spelare. Jag tror att vi hade en lista på 60 namn som vi ringde till. Vi fick napp och drog in 18–19 spelare. Det var väldigt varierad kvalité på spelarna, men huvudsaken var att vi började få in folk, säger Johansson och fortsätter:
– En liten stomme av juniorlaget i VFF, som Melvin spelade i, kom till oss 2023 och det fortsatte 2024 när vi fick in Mehmet (Tekbas), Kito (Albin) och Rasmus (Abrahamsson). Hela stommen av VFF:s 04-lag, som förlorade DM-finalen i Småland mot J-Södra när de var 15 år, hade vi hos oss och det har vi fortfarande.
En annan viktig aspekt som har spelat stor roll för lagets sportsliga framgångar är Jimmy Svenssons intåg på tränarbänken.
– Det var väldigt viktigt. ”Hagge” spelade tillsammans med Jimmy i VFF en säsong och Melvin (Svensson) hade haft Jimmy som tränare. Vi ringde honom på vinst och förlust och samtidigt som vi hade kontakt med andra var Jimmy huvudspåret i en segdragen process. Han var trött på fotbollen och hade haft det tungt och fått dra ett stort lass i VFF. Till en början var han inte jättesugen, men ju mer vi pratade med honom och ju mer folk vi fick in desto mer sugen blev han på det. Det blev klart i mitten av januari 2023 och hans inträde får jag säga är helt avgörande för var vår klubb står i dag. Han kom in med en passningsorienterad fotboll, tog hand om våra ungdomar och skolade dem på ett jättebra sätt. Han är seriös och steppade upp allting. Jag tror att klubben fick någon slags respekt med att ha ett sånt meriterat namn, både som tränare och spelare första året.
De tre säsongerna med Jimmy Svensson vid rodret kan bara beskrivas som en framgångssaga. Uppflyttning till division 5 via kval 2023, obesegrade fram till sista matchen 2024 och uppflyttning till division 4 via seger i seriefinalen mot IFK Oskarshamn i sista omgången 2025.
– Det har varit tre fina år. Det började med ett jättebra år i division 6 och vi hade under premiäråret i division 5 21 raka matcher utan förlust inför sista seriefinalen mot IFK. Sedan gick den som den gick, men det var en framgångssaga i sig. När vi mötte IFK Västervik inför nästan 1000 personer på Hjortheden 2024 var det en fest. Det var overkligt att se så mycket folk och det gick knappt att ta in. När det sedan blev som det blev var jag inte människa på en vecka. Det var en slakt på planen. Det var fruktansvärt, men samtidigt en läropeng som jag tror att vi hade med oss inför den sista matchen mot Oskarshamn i fjol.
Nya spelare och ny tränare
H/T vann en dramatisk sista seriematch mot IFK Oskarshamn med 1–0 och gick upp i division 4. Den redan starka truppen har blivit ännu starkare till årets säsong med duktiga spelare från både Västervik och Vimmerby.
– Vi har ett bra gäng från Västervik som har varit hos oss i många år nu. Det har också varit en strategi att försöka titta mot Vimmerbyhållet. Vi har fått in ”Fille” (Filip Gustavsson) som vi försökte få in redan förra året, men det gick inte. Vi har även fått in Tarabeih (Ahmed) och Jejna (Ilhan), vilket gör att vi har en bil från Vimmerbyhållet också. Man kan säga att vi ligger i mitten så på så sätt ligger vi ganska centralt.
Det har skett ett skifte på tränarposten. Jimmy Svensson tackar för sig efter tre år och in kommer Ayman Hadrous från IFK Västervik.
– Vi har fått in en kanontränare i Ayman (Hadrous) som jag tycker bygger vidare på mycket av det Jimmy har byggt upp under de här åren.
Vad kan du berätta om det Ayman Hadrous ger er som tränare?
– Jag tycker att han har ett driv. Vi sökte efter en tränare som kunde ta vid den passningsorienterade fotbollen som Jimmy bedrev och ville inte hitta en motpol till det utan snarare fortsätta på det spåret och där blev Ayman solklar eftersom vi har följt IFK och vet hur de har spelat.
"Ett par nivåer upp"
H/T pekas av många lokalbollsintresserade ut som ett topplag även i division 4.
Hur ser du på era chanser att göra ett bra år i division 4?
– Det man märker redan nu, när vi har mött Gullringen och IFK Västervik, är att det är ett par nivåer upp mot det vi har varit med om i femman. Det är klart att vi är ödmjuka i att vi är nykomling. Med den truppen vi har tror jag att vi kan bråka med de flesta lagen och sedan har vi absolut inget uttalat mål om att vi ska vinna division 4-serien. Vi har absolut ingen försiktig målsättning om att vi bara ska hålla oss kvar.
"Tröttsam diskussion"
Kommentarer om att satsningen genomförs på landsbygden och att duktiga spelare inte spelar inne i Västervik har Johansson tagit del av.
– Det får man ofta höra syrliga kommentarer om och det är framför allt stadsfolk som säger att vi förstör för fotbollen här i kommunen med att spelarna spelar hos oss istället för inne i stan och att det är i staden som den bästa fotbollen ska bedrivas. Jag tycker ibland att det blir en tröttsam diskussion. Någonstans får de här klubbarna inne i stan se sig i spegeln och ställa sig frågan ”vad har vi gjort för fel?” och ”varför vill spelarna spela och träna fyra mil utanför staden?”
– Det spelarna uppskattar är den gemytliga känslan och där tänker jag inte att Hjorted/Totebo är unikt. Det tänker jag att många andra mindre klubbar i närområdet också har med intresse och publikstöd.
Vad tänker du kring framtiden för er just nu framgångsrika satsning?
– Jag vill hålla liv i det så länge det bara går och det vill alla vi som håller på med det. Det är tunt med underlag som kommer underifrån så det handlar mycket om att få behålla det här gänget och fortsatt vara attraktiva för spelare att komma till oss. Där märker vi ett jäkla uppsving med att folk hör av sig och vill spela hos oss. Vi har en fantastisk gemenskap och är noga med vad vi tar in i truppen. Det är klassiskt att säga det, men det handlar mycket om att man vill behålla den här gemytliga känslan som vi har där ute. Jag är ödmjuk inför detta och vet vilka utmaningar vi står inför för att vi ska kunna behålla det vi har byggt upp.
Han lyfter fram publiken som en bidragande faktor till lagets framgångar.
– Vi drar väldigt mycket publik på den här nivån och det är lite unikt. Vi har mer folk på våra matcher än vad exempelvis Vimmerby hade i division 3 och betydligt högre än klubbarna här i Västervik. Jag tror också att publiken smittar av sig till spelarna som känner att de har ett jädra stöd som de inte är vana vid. Här i stan är det kanske närmast sörjande som kommer och kollar. Det är ett annat intresse och sedan är det klart att mycket stavas med framgångar vi har haft. Vi får med oss publiken när vi har ett sånt kanonlag som vi har.
"Gör allt jobb värt det"
Johansson mår bra och njuter av den situation som H/T befinner sig i och tänker med glädje tillbaka på höstens avgörande match mot IFK Oskarshamn.
– Bara att få vara med om en sån match gör allt jobb värt det. Förutom mina barns födelse rankar jag den matchen väldigt högt i mitt liv med att se alla eldsjälar och all publik som stod kvar i flera timmar efteråt. All lycka man såg, det är då man känner det här är värt att slita för. Vi som jobbar med detta sliter ordentligt för att få det att gå runt. Jag kommer köra på så länge jag kan och jag ska inte ta på mig någonting utan vi är ett stort gäng i fotbollssektionen som är drivna och hjälper till och det är därför jag tror att vi orkar. Hade vi varit en eller två vet jag inte om jag hade orkat med att hålla på med sponsorer och jaga buss med mera. Det är hela tiden mycket grejer som händer och det krävs att det är mycket folk som hjälper till.
Jacob Johansson har upplevt både kris och framgång i H/T under de senaste åren.
– För fyra-fem år sedan kunde man känna ”vad fan håller jag på med det här för?” och ”det är inte värt någonting”. För mig är det mindre sällan när det har gått så bra som det har gjort.