Mängder av människor med flera olika yrkeskompetenser har samlats på räddningstjänsten i Vimmerby. Klockan är strax före åtta på morgonen och snart inleds dagens stora övning.
Det rör sig om ett nationellt koncept som nu brutits ned till regionala delar. Det är något man inte vill behöva tänka på, men måste utifrån hur samhället ser ut. Det handlar om pågående dödligt våld (PDV).
– Det här kommer från början från länder där man haft ett antal skolskjutningar. Det hela går ut på att maximera överlevnad och rädda människoliv. Hur ska man kunna avbryta sådana här händelser även om man inte är polis? Hur ska räddningstjänst och ambulans kunna avbryta pågående dödligt våld utan att jaga gärningsmannen? Det finns vissa taktiker och erfarenheter av hur man kan göra. I en PDV-händelse räknar man med att en person dör var 15:e sekund. Då är det ganska många människoliv som kan räddas, berättar Ulf Bowein när vi åker med honom och kollegan Håkan Westerback till övningsplatsen på Astrid Lindgrens Värld.
Den här taktiken och erfarenheten är dock inget man vill ska komma ut i media.
– Vissa begrepp eller taktiker nämner vi inte. Man måste vara försiktig och säger vi exakt vad man kan göra, så kan det bli en taktik åt andra hållet.
Maximera överlevnad
Ulf Bowein, som är operativ chef vid räddningstjänsten i Hultsfred, håller i övningen tillsammans med kollegor från ambulanssjukvården och polisen.
– Det här är en stor samverkansövning, där alla har ett gemensamt fokus – att människor ska överleva. Då måste man tänka utanför boxen och utanför det vardagliga arbetet. I ett sådant här scenario kan det handla om 20-25 skadade. Det är ett skadeutfall som blir gigantiskt. Vi är inte dimensionerade för en trafikolycka med fem svårt skadade, men hur gör vi om vi får 20-25 skadade på öppen gata?
Att maximera överlevnad är det primära fokuset.
– Vi har förstås aktörsspecifika roller. Polisen ska säkra platsen och jaga gärningsmannen, ambulansen är medicintekniskt kunniga, men de kanske också måste arbetsleda räddningstjänsten. Det är många olika faktorer som vägs in.
Förberedelserna är klara och klockan närmar sig nio. Statiserna – eller figuranterna som Ulf Bowein kallar dem – börjar bli redo. Ett stort antal personer ska simulera en mycket allvarlig händelse. Men från början är larmet som går ut något helt annat.
– Det är en lärandeövning, den är inte prövande. Det här är första gången det genomförs i Kalmar län och vi måste tyvärr praktiskt öva på det. Scenariot vi ska se här nu snart går inte som pågående dödligt våld, utan larmet är en fallolycka. När det gäller pågående dödligt våld framkommer det sällan direkt och här börjar det som en fallolycka.
Tills den första resursen från räddningstjänsten är framme är det en fallolycka man ska hantera.
– Därefter handlar det om tolkningar och hur de blir bemötta och vad de möts av. Hur snabbt framgår det att det är en gärningsperson som genomfört en attack? Det är väldigt stor skillnad och det är det scenariot vi gör i dag.
"Måste göra det"
Ulf Bowein vill inte vara för detaljrik. Det kan vara vanskligt, säger han. Men räddningstjänsten har övat två dagar tidigare på Astrid Lindgrens Värld. Den här veckan är det också två övningsdagar och sedan blir det övningar även i december.
– Vi vill inte berätta för mycket om scenariot, men det är ändå viktigt att anslå medialt att vi gör den här övningen. Det är inget vi vill göra, men vi måste göra den utifrån hur samhället ser ut. Våra resurser måste vara samtränade. Om man tittar på just PDV-händelser, som terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm eller händelsen i Vetlanda, så tog det en stund innan det framgick att det var just en PDV-händelse.
Varför är ni på Astrid Lindgrens Värld?
– Dels är det jättebra ytor här. Men vi får också använda en skarp miljö. Sådant här sker på offentliga platser. Det är skolor, gator och torg, så därför är alla arenor intressanta ur det perspektivet. Det är också bra att all insatspersonal i Vimmerby, Hultsfred och Västervik får lokalkännedom. Vi är jättenöjda över att vi får vara här för ALV, det här är ingen fejkad miljö, det är ingen nedlagd fabrik. Komplexiteten här är jättebra, säger Ulf Bowein och fortsätter:
– Miljön är autentisk. Det är som att vi skulle spärra av halva torget i Vimmerby. Här måste alla blåljusaktörer samverka på plats. Det finns ingen annan här att ta hjälp av. Alla här blir i underläge och det är väldigt komplexa och svårlästa situationer. Så den kunskapen och förmågan måste vi få.
Över 100 personer deltar i övningen
Sammanlagt handlar det om sex övningstillfällen. All operativ personal inom ambulansen, polisen och räddningstjänsten i norra länet ska ha utbildats i december. Bara den här onsdagen är det 125 personer involverade.
Att det blev just i Vimmerby har sina förklaringar.
– Det här är den första samverkansövningen på tio år i Kalmar län. För den här regionen ligger Vimmerby i mitten. Dessutom har vi en stor turistattraktion att tillgå. Vi kan inte få bättre realistiska övningar än vi får här. Man ska komma ihåg att det här är nytt för oss, men tittar man på Stockholm exempelvis så har de gjort PDV-övningar i många år. Vi har varit där och tittat och tagit goda exempel från dem.
Parallellt med den övning vi får bevittna pågår också ett annat scenario. Men där får media inte vara med.
– I det här scenariet beror allt på vad de chockade berättar för räddningstjänsten. Scenariet kan skruvas om och antingen tar man vad som sker på två sekunder eller så tar det flera minuter. Jag skulle tro att det går snabbt, men det beror på hur figuranterna agerar.
Går snabbt
Klockan blir nio den här kalla oktobermorgonen och figuranterna har redan utsatts för en attack med kniv. Statisterna, de som fått värst skador, ligger på marken samtidigt som andra skadade gömmer sig. Den första resursen från räddningstjänsten anländer.
Snabbt springer chockade personer mot blåljuspersonalen.
– Här är det stickvapen, alltså kniv, man har använt. Men det vet man ju inte i förväg. Har någon ett skjutvapen så går man ju inte fram. Då får man frysa läget tills polis kommer eftersom man också kan bli angripen på distans.
När räddningstjänsten kommer fram ser man att det inte är någon gärningsperson vid de skadade.
– Då handlar det om att våga gå fram annars kan personen förblöda. Samtidigt kan man inte utsätta sig själv för allt för stora risker. Det är därför vi måste öva på de här sakerna. Oavsett om vi vill eller inte så ser omvärlden ut så här och då måste vi finslipa våra metoder.
En av de första brandmännen som kommer fram till platsen har med sig en pulversläckare. Det gör Ulf Bowein väldigt glad.
– Man har förstått att man behöver gå fram för att rädda liv och för att göra det säkert har man med sig en pulversläckare att använda mot gärningsmannen. Vi ser också att ett befäl står och håller ett perspektiv ovanifrån.
Övningen går snabbt framåt. Ambulansen anländer också och törs också gå fram till de skadade personerna efter viss tvekan. Polisen är snabbt på plats och det tar inte många minuter innan man hittat gärningspersonen som gömt sig. Efter att polisen ropat att mannen ska släppa kniven kan man gripa honom. Men det man inte vet är om hen är ensam eller om det finns fler gärningspersoner.
– Nu gick scenariot ganska fort och det berodde på att man fick information om vad som hände snabbt. Det kunde ha blivit så att man varit där nere och agerat innan man visste hur läget ser ut. Bara för att man bekräftat att man har en gärningsman går det inte att slappna av. Det kan finnas fler. Här är det också flera allvarligt skadade personer och då handlar det om att börja vårda för att rädda liv snabbt.
"Ligger helt rätt i tiden"
På en olycksplats ska de tre yrkesgrupperna sköta sina professioner. Men i ett sådant här scenario handlar det om att hjälpa varandra.
– När det är så här pass många skadade kan det handla om att lägga krut på de vi kan rädda. Det är en lärande övning, men en lärdom ofta är att man skickar de som är mest kritiskt skadade snabbt. Räddningstjänsten kan köra iväg skadade i ett sådant här scenario. De flesta deltagarna kommer fram till att vi kan göra varandra bättre och då måste vi tänka förbi det vardagliga stupröret. Det här ger mängder av synnergieffekter, även i vardagliga situationer.
Agerandet i övningen håller på i cirka en halvtimme. Sedan är det feedback. Varje scenario pågår i 90 minuter.
– Det är viktigt att vi har ett lärandeperspektiv och försöker ta bort stressen. Det här är yrkesgrupper som varje dag behöver tänka utanför boxen. Sedan kan det bli mycket känslor och en del blir stressade. Det blir ganska på riktigt.
"Ligger helt rätt i tiden"
Henrik Ryheden är ambulanschef i Vimmerby-Hultsfred. Han säger att de här övningarna är något unikt.
– Det är jätteviktigt och ligger helt rätt i tiden. Jag har inte varit med om någon så här stor samverkansövning under alla mina år inom ambulansen. Det är en lärande dag för samtliga inblandade och det är viktigt att ta med sig erfarenheter.
Vad är det viktigaste?
– Det är kommunikationen mellan våra yrkeskategorier. Vi vet vad man ska göra på platsen, men här handlar det om att stoppa de kritiska blödningarna och evakuera dem.
Björn Dahlberg är instruktör i polisiär konflikthantering.
– Vi poliser har övat PDV-händelser under ett antal år, men det här gör vi i samverkan med andra aktörer. För oss är huvuduppgiften att gripa eller oskadliggöra gärningspersonen, men här måste vi göra saker tillsammans med ambulansen och räddningstjänsten. Det är väldigt nyttigt och en väldigt lärande övning.
Att göra den här typen av övningar är väldigt viktigt i dagens samhälle, menar han.
– Sådant här händer tyvärr och vi har flera exempel på det. Nu är vi på Astrid Lindgrens Värld, men vi skulle lika gärna kunna vara på Ikea i Kalmar eller på torget i Oskarshamn. Just i den här övningen är det en polispatrull, alltså två poliser, i ett inledande skede. I en sådan här händelse skulle det komma ganska många patruller. Inom en timme är det ett stort antal patruller på platser.
Flera goda exempel
En värmande kopp kaffe och en kaka får alla som deltagit i vinterkylan på ALV. Scenariot är över, gärningspersonen är gripen och de skadade, de som gått att rädda, har fått vård. En snabb summering sker mellan alla involverade från de tre blåljusaktörerna.
– Det här handlar om att göra varandra bättre, ta hjälp av varandra och det fanns flera goda exempel på det, säger Ulf Bowein.
Invånarna i de tre kommunerna i norra länet kan förhoppningsvis känna sig lite mer trygga med att kunskapen om hur man ska agera i sådana här situationer nu är större.
– Vi måste göra den här typen av övningar utifrån hur samhället ser ut. Det är väldigt betydelsefullt att vi kan genomföra de här övningarna, säger Ulf Bowein.