Ända sedan 1950-talet har Bertil Anderssons familj ägt skog på ön Hästö i sjön Yxern, mitt emellan Vimmerby och Västerviks kommuner. Bertil, som är boende i Brantestad, började tidigt intressera sig för naturvård och alternativa sätt att sköta skogen, och efter många års idogt arbete har han på ön lyckats skapa en prisbelönt, unik miljö där både fåglar och olika sorters insekter och djur frodas.
2008 ägde Bertil tillsammans med sin bror endast en del av marken på ön Hästö. Marken hade brödernas far köpt på 1950-talet och där växte mest barrträd, men också en del lövträd. Bertil började tidigt gallra bort barrträd till förmån för lövträd, och 2008 fick han ett samtal från Åtgärdsprogrammet för vitryggig hackspett och dess livsmiljöer.
– Det var många olika myndighetsaktörer som ingick i den gruppen. De letade efter lövskogsberikade områden i den här delen av landet och hade sett via satellitbilder att det här kunde vara ett lämpligt område. De kom och tittade sa nästan direkt – ”det här vi vill ha!”
Tackade ja på ett villkor – att få vara med
Någon fråga om expropriering av marken var det alltså inte fråga om, men myndigheterna vill skapa ett område som tack vare speciell skötsel skulle gynna fågellivet på ön, och i synnerhet den utrotningshotade vitryggiga hackspetten.
– Jag tyckte det var skithäftigt! Det var rätt i tiden och lät jättebra. Jag brukar inte finna mig så kvickt, men jag lyckades slänga med ett villkor. De fick genomföra sitt åtgärdsprogram på min mark på ett villkor – att jag fick vara med, säger Bertil entusiastiskt.
Med samma stora entusiasm har Bertil sedan dess arbetat i naturvårdsområdet på Hästö, och har dessutom lyckats byta till sig resterande mark på ön. Numera är han ensam ägare till hela Hästö.
– I stället för att myndigheterna ska hitta på allt så har jag varit med och blev snabbt rätt så drivande. Rätt som det var tog jag över helt och gjorde mer än vad de krävde. Folk undrade nog vad den här token på ön höll på med, skrattar Bertil och berättar hur han röjde bort mer barrträd, och dessutom lämnade kvar trädstammar och stubbar på marken för att gynna djurlivet.
Biologer trodde att arbetet skulle ge lön för mödan inom tio år, och att alla möjliga arter skulle hitta tillbaka till ön, men det dröjde inte mer än två år innan det märktes en stor skillnad på både djur- och växtliv, berättar Bertil och tillägger att biologer blir helt till sig efter besök på ön.
Ivrig att börja säsongens arbetet i skogen
Arbetet i skogen koncentrerar Bertil till höst och vinter. Då röjer han i skogen och mejslar fram ett artrikt landskap med olika sorters lövträd, samtidigt som han tar hänsyn till det gamla kulturlandskapet med vägar och stenrösen.
– Jag är så ivrig att få komma i gång i skogen nu! Jag är sådan att jag bryter tidigt på våren för att inte störa fåglarna och djurlivet. Så det blir en lång semester från skogen när jag gör annat, och så blir det mer intensivt under höst och vinter.
Semester för hela slanten rör det sig dock inte om, för sommartid arbetar Bertil till exempel med att manuellt slå stora ytor med ängsmark på ön.
– Slåttern är precis avklarad. Jag har lagt närmare hundra timmar på att slå gräset kring den forna bosättningen på ön med röjsåg och klinga, sedan räfsa ihop det på vissa ställen meterhöga gräset och forsla bort det.
Snart drar han i gång säsongens arbete i skogen,och flera spännande projekt väntar.. Nyligen hittade han en tidigare okänd, igenvuxen väg på ön.
– Jag har hittat en gammal körväg som jag vill ta fram och se vart den leder. En bit har jag spårat den och det är klart att den går dit bosättningen låg så det är logiskt. Nu är jag så himla sugen och ivrig på att ta fram den!
Hand i hand med arbetat att öka andelen lövträd på ön går arbetet med att vårda den gamla kulturmiljön. Genom åren har Bertil forskat mycket kring öns historia och den gamla bosättningen på ön där människor levt från åtminstone 1700-talet fram till 1914.
Guidar grupper på ön
Ön har tack vare sin broförbindelse till Brantestad ofta besökare, och trots att besöken blivit färre efter pandemin guidar Bertil då och då grupper på ön. Han berättar både om naturen och arbetet med skog och mark, och om öns historia.
Bertil som i många år varit verksam som fotograf, har flitigt dokumenterat öns förvanlig. Tusentals bilder tillsammans med den historiska forskningen utgör ett omfattande material. Kanske, men bara kanske, kan det bli underlag till en framtida bok, menar Bertil som är bekant med naturfotografen Peter Gerdehag.
– Han är en stor inspiration, så kanske går jag i hans fotspår och sammanställer materialet i en bok. Vi får se!
Bertils naturvårdande arbete på Hästö har flera gånger belönats med priser. Bland annat Skogsstyrelsens förtjänstmedalj, Kungliga skogs- och lantbruksakademiens jordbrukspris samt Naturvårdsverkets skogsspris.