På måndagskvällen samlades kommunpolitikerna i Åby Herrgård i Gamleby för en så kallad "allmänpolitisk debatt" med fokus på barn och unga.
– Vi har fått önskemål från flera politiker och partier om att ha ett forum där vi kan diskutera mer öppet och fritt, när det inte är ärendeknutet som det annars är i kommunfullmäktige, säger ordförande Elin Sjölander Landerdahl (M).
Debatten inleddes med att varje parti fick upp till fyra minuter för ett första anförande, därefter kortare inlägg och replikrundor. Det blev två timmar av diskussioner kring allt från kollektivtrafik, skola och psykisk ohälsa till näringslivets betydelse för ungas framtid, klimat och ungas inflytande i kommunen.
"Det här är inte värdigt"
Förra veckan hade alla partier möjlighet att träffa några elever på Västerviks gymnasium, för att få lite medskick till vad de förväntar sig av debatten och vilka frågor de tycker är viktiga och på agendan just nu. Detta var något som många av politikerna tog upp under debatten.
Från flera partier lyftes behovet av att skapa jämlika livsvillkor för barn och unga. Marcus Fridlund (S) betonade till exempel vikten av tydliga investeringar:
– Det är lätt att säga att barnen är vår framtid. Men för oss är det mer än bara ord. Det handlar om jämlik och stark skola, trygg fritid med kultur och idrott som är tillgänglig för alla, kollektivtrafik och cykelbanor som gör det möjligt att ta sig till vänner, träning och aktiviteter.
Han var också kritisk till vad han såg som dubbla budskap:
– Den regering som styr i dag och även de styrande i Västervik säger att barnen är viktiga, men samtidigt skär man ner på skolor, fritidsgårdar och kultur. Det här är inte värdigt en kommun som påstår sig vilja locka tillbaka unga som vill härifrån.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet lyfte också upp jämlikhet.
– Så fort vi missar jämlikheten, så får vi problem med brottslighet och sjuklighet, för det går hand i hand med allt ojämlikare samhälle som dras isär, säger Leif Svensson (V).
Akko Karlsson (MP) tog även upp vikten av att ha kvar sexualundervisning i skolan, och att det just nu runt om i världen pågår ett arbete "mot vetenskaplig fakta".
– I USA är det redan förbjudet i en del delstater med sexualundervisning, och man förbjuder all officiell text om HBTQ-frågor. En skrämmande utveckling år 2025, att vi plötsligt kickar tillbaka mänskliga rättigheter nästan 100 år bakåt, säger Akko Karlsson.
"Inte säker på att debatt är bästa sättet"
Under debatten var det flera som återkom till vikten av att lyssna på ungdomarna, och att hitta fler forum för diskussioner.
– Vi behöver vara mer aktiva lyssnare, säger Andreas Billtorp (M).
– Ungdomarna är inte bara framtiden, de är vår nutid. Jag tror på att hitta fler olika sätt att hålla en bra diskussion med unga. Jag är inte säker på att debatt är det bästa sättet. Jag tror det är genom samtal som man får fram bättre och klokare saker, säger Klara Björkum (S).
Fredrik Lindwall (C) uppmanade till att ta ungdomars förslag på allvar.
– Vi behöver göra verkstad av deras motioner i ungdomsfullmäktige, och se till att vi försöker lösa de problem som ungdomarna upplever i sin vardag. Vi ska inte bara svara att ”motionen är besvarad”, med en lång utläggning om att något kanske kommer hända om fem år.
"Var går er smärtgräns?"
Jacob Hoffsten (SvP) riktade kritik mot kommunens ekonomi och hur lite resurser som går till barn och unga:
– Nedskärningarna har pågått i decennier. Staten ger kommunen för lite pengar för att klara sitt uppdrag, och politikerna jamsar med. Jag undrar: var går er smärtgräns? Kommer ni släcka lyset?
För att klara av ekonomin och rikta fokus på framtiden var det flera som tog upp vikten av att värna om näringslivet.
– Något som går hand i hand med ungas förutsättningar är näringslivet, för jobb och skatteintäkter som stärker vår välfärd. Utan ett stärkt näringsliv blir det ingen skola, ingen omsorg eller kommunala fritidsaktiviteter. Vi måste vara attraktiva och värna om de företag vi har, säger Andreas Billtorp (M).
"Trygga föräldrar ger trygga barn"
Maud Ärlebrant (KD) betonade behovet av att bygga upp barnens trygghet tidigt.
– Vi måste underlätta för våra pedagoger att ha möjlighet att se barnen, och våga se när det inte stämmer. Föräldraskapstöd är en viktig del som kan ske på initiativ från vårdnadshavare, eller från skola/socialtjänst. Allt för att ge trygghet till det växande barnet. Trygga föräldrar ger trygga barn.
Sverigedemokraternas Dan Larsen ser trygghet som en nyckel i både skola och samhälle.
– När vi talar om barn och deras möjligheter finns det ett ord som måste stå i centrum: trygghet. Vi vill se en skola präglad av ordning och reda, med certifierade läromedel, inte ständigt skiftande digitala plattformar. Och vi välkomnar det nationella mobilförbudet i skolan som införs nästa år.
Han menade att trygghet också handlar om närvaro av vuxna.
– Föreningslivet spelar en avgörande roll. Vi behöver fler fältare, men vi måste också involvera föräldrarna. Samhället kan inte bära hela ansvaret själv.
Leif Svensson från Vänsterpartiet betonade i stället att tryggheten inte var den högsta prioriteten.
– När vi pratade med ungdomar på gymnasiet förra veckan sa de att de kände sig trygga i Västervik. Trygghet är inte prio ett för dem, de känner sig redan trygga. Däremot tycker de att det är oerhört viktigt att ha en kollektivtrafik. Om det är något vårt parti pratat för i budgetsammanhang så är det att satsa på kollektivtrafik. Då lär man ungdomarna hur man ska göra i framtiden, det vill säga att vara en kollektivtrafikant, vilket är en del av lösningen på ett av de globala problemen vi har i dag, som unga tänker mycket på, säger Leif Svensson (V).
Ungdomar: ”Känns som att de fattar”
Ett fåtal elever satt och lyssnade på debatten på plats i Gamleby. Två i publiken var Lovisa Johansson och Jessica Reidefors, som båda går tredje året på vård- och omsorgsprogrammet på Västerviks gymnasium.
– Det känns som att de fattar vad vi vill och vad vi känner. Man hänger inte med i allt de säger, det är lite svåra ord, men det är intressant, säger Jessica Reidefors.
– Det känns som att de ändå lyssnat på oss och på det vi sagt. Vi var ju med i ungdomsfullmäktige under våren, och debatterade med politikerna i aulan. Det känns som att de har tagit med sig det som vi diskuterade då, säger Lovisa Johansson.
Vad är viktiga politiska frågor för er?
– Klimatet och kollektivtrafiken, säger Lovisa.
– Jag håller med. Det går ju till exempel väldigt dåligt med bussar mellan Gamleby och Västervik, ibland måste jag sitta en och en halv timme i skolan när jag slutat i väntan på nästa buss, säger Jessica.
Hur mycket känner ni att ni kan vara med och påverka?
– På ungdomsfullmäktige kände man väl att man kunde påverka lite, men det känns inte riktigt så längre. Jag tycker det är svårt att veta vem man ska kontakta eller hur man ska gå till väga.
– Det känns som att de kanske inte tar en på allvar, att man måste tjata några gånger innan det händer något.
”Skapa fler arenor”
På Västerviks gymnasium kommer man också använda sig av debatten i undervisningen och titta på den inspelade versionen i efterhand, som alla kommer att kunna ta del av på kommunens hemsida. De kommer även att ge återkoppling till kommunfullmäktiges demokratiberedning: Om det var något från debatten som eleverna tycker var viktigt och vill att kommunen arbetar vidare med, och om det var delar som de saknade.
Detta är också en del i D-effekt, ett EU-projekt som Västerviks Gymnasium är med i, som går ut på att stärka ungdomars tro på demokrati.
Martin Joelsson, projektledare för D-effect och lärare på Västerviks gymnasium, berättar att 9 av 10 unga tycker att det är viktigt att leva i ett demokratiskt land, men att endast 5 av 10 upplever att de kan vara med och påverka.
– Om det är något jag vill skicka med till alla beslutsfattare så är det att man inte ska vara rädda för att skapa fler arenor där ungdomar kan involveras. Jobba för att hitta fler demokratiska mötesplatser där beslutsfattare och ungdomar kan mötas, säger han.