"Det har varit ett omvälvande år med extremt starka svängningar", säger kommunstyrelsens ordförande Harald Hjalmarsson (M). Bilden är från ett annat fullmäktigemöte tidigare i år.
Foto: Tess Hartikka
Under kommunfullmäktiges sammanträde presenterades årsredovisningen för 2024. Kommunens ekonomichef Christina Bäckström gav en sammanfattning av året som präglats av bland annat inflation, höga pensionskostnader och oro i omvärlden.
– Från början i prognoserna från SKR såg det ut som att 174 kommuner och samtliga regioner skulle få ett negativt resultat. Men i slutändan blev det 104 kommuner och 15 regioner. Det var färre än väntat, men ändå det högsta antalet kommuner med underskott sedan 2003, säger hon och fortsätter:
– Vi tillhör tyvärr de där 104 kommunerna. Men vi fick ändå ett mycket bättre ekonomiskt resultat än vi väntat oss.
Från minus 86 till minus 16
Det ursprungliga budgeterade resultatet för Västerviks kommun var ett underskott på 86,6 miljoner kronor. Detta skulle täckas med medel ur kommunens resultatutjämningsreserv (RUR). I slutändan landade resultatet i stället på minus 16,3 miljoner kronor – en förbättring med cirka 70 miljoner.
Förbättringen beror bland annat på högre skatteintäkter och statliga bidrag än väntat, lägre avskrivningar, realisationsvinster och positiva finansiella effekter.
Den största positiva skillnaden är från skatteprognosen och generella bidrag, där resultatet blev 39,6 miljoner bättre än vad de hade budgeterat för.
– Den stora delen är de generella bidragen som vi fått in under året, som är svåra att förutsäga och som man inte kan räkna med.
En viktig faktor var också ett åtgärdsprogram inom socialförvaltningen, som bland annat innebar restriktiv användning av timvikarier.
– Det har gjorts extremt stora ansträngningar i nämnderna som också har påverkat arbetsmiljön. Det är inte hållbart i längden. Det här måste vi ha med oss och ha stor respekt för, att detta bara var en kortsiktig lösning, så vi inte gör det oattraktivt eller att folk inte vill ha vår kommun som arbetsgivare, säger kommunstyrelsens ordförande Harald Hjalmarsson (M).
Nollar nämndens underskott
Politikerna godkände årsredovisningen, med tillägget att barn- och utbildningsnämndens underskott på fem miljoner skulle nollas. I vanliga fall brukar sådana underskott från nämnderna behöva betalas tillbaka inom tre år.
– Om de skulle behöva betala tillbaka så skulle det bli en extremt tung belastning för dem. Det skulle inte hjälpa dem, säger Harald Hjalmarsson.
Marcus Fridlund (S) hade ett tilläggsyrkande om att kommunen skulle åberopa synnerliga skäl på underskottet på 16,3 miljoner kronor, med anledning av de höga pensionskostnaderna under året. Detta för att spara på resultatutjämningsreserven.
–Jag är jätteorolig för vår välfärd, våra barn och våra äldre. Det är viktigt att vi har med oss enormt bra resultat i ryggen, säger han.
Detta gick dock inte igenom.
– Vi ser inte att det är helt klart att man kan hänvisa till särskilda skäl, och vi vill undvika en diskussion om huruvida vi har en sund och klok redovisning, säger Harald Hjalmarsson.