Dan Larsen och Bo Karlsson (SD) berättar om vad Sverigedemokraterna vill ha med i kommunens budget för 2026.
Foto: Pressbild
När förhandlingarna inför budgeten 2026 skulle dra i gång i början av året ville Westerviksalliansen (M, KD, WP, L) söka stöd från Sverigedemokraterna.
– Vi har varit inbjudna till varje möte, angående förutsättningarna för budgeten 2026. Nu under april och maj börjar de stora förhandlingarna om vad som ska ingå i budgeten. Vårt ingångsläge är att vi ska vara med och lägga en gemensam budget. Men förutsättningen är att vi får med tillräckligt mycket av våra punkter, det är helt avgörande, säger Dan Larsen som är ordförande för Sverigedemokraterna i Västervik.
”Need to have” för kommunen
Inför budget 2026 för Västerviks kommun trycker Sverigedemokraterna på att det är nödvändigt att kommunen sätter kärnverksamheten, skola, vård och omsorg, före allt annat.
– Man måste skilja på ”need to have” och ”nice to have”. Vi måste ha en fungerande skola, vård och omsorg. Det är lagkrav på det.
Utöver kärnverksamheterna vill de att fokus ska ligga på trygghet och näringslivet. De har skrivit en lista på 13 punkter, utifrån dessa tre fokusområden, som de vill försöka få in i budgeten.
– Vi kommer vara väldigt tydliga med att vi vill få med en väsentlig del av de här punkterna, och framför allt inriktningarna i de här punkterna. Vi vill se tydligt i budgetdokumentetet att kärnverksamheterna, trygghet och näringsliv får en stor plats.
– Detaljerna och exakt hur mycket pengar som läggs på varje del kommer senare, säger Bo Karlsson (SD) som är vice gruppledare.
Värna om landsbygdsskolorna
En av de största punkterna för dem på listan är att de vill värna, stärka och utveckla landsbygdens skolor. Bo Karlsson säger att partiet har stått upp för landsbygdsskolorna ända sedan de blev invalda i kommunen 2010.
– Under 2023 till exempel hade vi en lång process att diskutera skolorna. Jag vill påstå att vi hade ett avgörande inflytande för att samtliga då befintliga landsbygdsskolorna blev kvar, vi var väldigt tydliga med att vi inte skulle acceptera nedläggningar.
Detta är en punkt som de känner att de inte kan kompromissa om.
– Det är en röd linje för oss. Vi kommer inte under några omständigheter gå med på att man gör ytterligare nedläggningar. Sedan måste man såklart också fortsätta utveckla dem, inte bara bevara. Man måste också acceptera att de skolorna kanske kostar mer per elev, men det är jätteviktigt för att orterna ska leva vidare. Skolan är väldigt central för en tätort.
Föreningslivets del i psykisk hälsa
En annan sak som de vill göra är att öka föreningsbidragen till bygdegårdar, andra gemensamhetslokaler, evenemang och föreningar på landsbygden och de mindre orterna. De vill också att man ser över hur aktivitetsbidragen kan utökas till föreningar inom idrott och andra aktiviteter, som riktar sig till både barn och ungdomar.
– Psykisk ohälsa och ensamhet har ju växt sig in ganska start i samhället. Jag har jobbat inom föreningslivet halva livet, och där ser vi hur viktig den aktören är för samhället. Här får man bland annat ett socialt sammanhang i vardagen, det ser vi som jätteviktigt, säger Bo Karlsson.
Mer kostnadseffektivt
Sverigedemokraterna är kitiska till hur man i tidigare mandatperioder hanterat ekonomin. De ser stora utmaningar framöver på grund av det osäkra ekonomiska läget.
– Kommunen har haft lite för mycket "nice to have"-grejer och för lite fokus på att skapa en mer kostnadseffektiv kommun, säger Dan Larsen.
För att klara de ekonomiska utmaningarna framöver menar Sverigedemokraterna att kommunen måste prioritera rätt och inte vara för passiv under goda tider, utan redan då se till att bygga upp reserver för svårare perioder.
Här vill de dra ner kostnaderna
En sak som de vill göra för att spara pengar är att effektivisera kommunens administration. Partiet menar att kommunens administration har växt alltför mycket och att det finns stora möjligheter att använda digitala verktyg som AI för att effektivisera arbetet.
– Från 2013 till 2024 har antalet handläggare inom kommunstyrelsens förvaltning fördubblats, från cirka 40 till 80. Med de effektiviseringsmöjligheter som finns idag kanske man kan förenkla rutinartade arbetsuppgifter och lägga de resurserna på andra områden, säger Bo Karlsson.
– Vi är duktiga i Sverige på byråkrati och regelverk, på gott och ont. Ibland är det förstås nödvändigt men ibland kanske man går lite över styr, så det i stället hämmar våra möjligheter för utveckling, säger Dan Larsen.
Exakt hur många punkter som Westerviksalliansen behöver gå med på för att det ska vara ”tillräckligt” är inte helt klart ännu.
– Detta är något som vår styrgrupp sedan kommer att få besluta om.