Under barn- och utbildningsnämndens sammanträde förra veckan diskuterades bland annat årsredovisningen, som slutade med ett minusresultat på fem miljoner. Detta är pengar som behöver betalas tillbaka inom tre år. Men nu har samtliga partier i nämnden enats om att försöka få ta bort den skulden.
– Vi har redan utmaningar som det är, så att lägga ytterligare 5 miljoner under dessa år framöver känns inte rimligt. Därför var vi helt eniga om att föreslå till kommunstyrelsen att nolla resultatet för 2024. Så vi kan starta på nytt, utan att ha den skulden i ryggen, säger nämndens ordförande Andreas Billtorp (M).
"Kraftigt fallande barnantal"
Den största anledningen till minusresultatet är utmaningen för förskolorna, då antalet barn har skjunkit kraftigt. Kommunen får bidrag för varje barn, och därmed har bidragen minskat. Samtidigt är det svårt att minska på konstnaderna i samma takt.
– Jag har aldrig varit med om ett så kraftigt fallande barnantal vad gäller födslar som det varit nu. Vissa kostnader som exempelvis mat minskar ju samtidigt som barnantalet minskar, så där är det inga problem. Men vi kan inte minska antalet lokaler då vi har de förskolor vi behöver för att täcka geografin, och ge medborgarna möjlighet att ha förskola inom rimligt avstånd. Det blir en extra utmaning för oss att gå ner i kostnader där, säger barn- och utbildningschefen Magnus Bengtsson.
Inget unikt för Västervik
Han menar att de jobbade hårt under förra året för att ställa om verksamheten, och att de lyckades få ner en hel del konstnader. Det såg tidigare ut som de skulle gå back med sju miljoner, men nu stannade de på minus fem miljoner.
– Även om vi åstadkom mycket förra året så har vi en bit kvar. Samtidigt ser vi att vi kommer ha fortsatt minskning i barnantal under 2025. Jag ser en del utmaningar att få ihop det, men det är ett jobb vi behöver göra. Det här är inte något vi är ensamma om, det är inte unikt för Västervik utan något som hela Sverige har att hantera.
Att nolla resultatet är något som de fackliga organisationerna Sveriges lärare och Sveriges skolledare också har yrkat på. Vad kommunstyrelsen och i slutändan kommunfullmäktige säger om saken återstår att se.