Oppositionsråd Marcus Fridlund (S) är orolig över Västervikbornas hälsa, och frågade ut kommunalrådet om hur folkhälsoarbetet går nu när kommunen plockar bort hälsostrategen. Foto: Martina Gradian.
Body Mass Index (BMI) är ett mått som räknas ut med hjälp av en persons längd och vikt. Måttet tar inte hänsyn till en persons muskelmassa eller hälsa i övrigt, men används av sjukvården för att bedöma övervikt. Ett BMI över 30 kategoriseras som fetma, och fetma kan leda till en rad följdsjukdomar som diabetes och högt blodtryck.
I Västervik har andelen personer med ett BMI över 30 ökat från 14 procent 2007 till 21,6 procent 2022. Det är fem procentenheter högre än riket, och även högre än procentandelen i andra kommuner av Västerviks storlek.
Att var femte Västervikare har fetma ledde till att oppositionsråd Marcus Fridlund (S) frågade ut kommunalrådet under måndagens fullmäktige.
– Jag läste det och blev orolig, förklarar han.
I en interpellation undrade han hur folkhälsoarbetet fortskrider efter att tjänsten som folkhälsosamordnade togs bort vid årsskiftet. Folkhälsoarbetet ska nu nämligen skötas närmare varje enskild verksamhet. Han fick medhåll av bland annat Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
– Vi har fått höra från idrottsföreningar om hur svårt det är att komma i kontakt med och samverka med skolorna. Någonting är uppenbart fel när vi med ena foten säger att vi ska öka barn och ungas delaktighet men andra foten stänger dörren, säger Fridlund (S).
"Samarbetet har varit ett bekymmer"
Harald Hjalmarsson (M), kommunalråd, svarar att det operativa arbetet nu förväntas ligga hos varje enskild verksamhet, och inte vara beroende av en enda person.
– På så sätt blir folkhälsoaktiviteter ett mer naturligt inslag i vardagen, förklarar han.
– Till syvene och sist finns det ett tydligt ansvar för folkhälsofrågorna, och det är regionen, av naturliga skäl, säger Hjalmarsson (M).
Andreas Billtorp (M), ordförande för barn- och utbildningsnämnden, instämde i att det har varit svårt att få till samarbete mellan skolor och föreningar.
– Som Marcus säger har det varit ett bekymmer. Men i budgeten för 2024 finns ett uppdrag gällande skola och föreningsliv, just eftersom det är så viktigt. Arbetet har flera effekter, både folkhälsa och innanförskap. Ett positivt exempel är samarbetet mellan Gunnebo skola och orienteringsklubben, som fungerar väldigt bra, säger Billtorp (M).
V: Korrelation mellan socioekonomi och hälsa
Vänsterpartiets Leif Svensson berättade om sina erfarenheter:
– Jag är kanske den enda här som jobbat som folkhälsosamordnare, i dåvarande landstinget. På den tiden bidrog landstinget med pengar till en folkhälsosamordnare i kommunen – men nu bekostar regionen inte det. Nu är det ett kommunalt ansvar. Att kommunen har ett folkhälsoansvar kommer vi inte ifrån.
Svensson (V) menar att Västerviks kommun borde återinföra en folkhälsoplanerare.
– Vi har ganska stora bekymmer med socioekonomin, och det finns en klar relation mellan utbildning, socioekonomi och medellivslängd, säger han.
Sverigedemokraternas Dan Larsen (SD) säger att det är svårt att ändra människors vanor, men att föreningslivet behöver mer stöttning för att nå fler människor. På det svarar Leif Svensson (V) att rökförbudet på krogar är en sådan insats som förändrat människors vanor, som många nu är tacksamma över.
Kommunalråd Harald Hjalmarsson (M) vidhåller att en folkhälsosamordnare inte behövs:
– Jag är besviken över att vi inte kan enas om att det är självklart att alla ska jobba med det, utan att vissa tänker att det ska ligga på en person. Det finns en övertro på att vi måste ha en specifik person till det här.