Kränkningar i skolan ökar – och blir grövre

I en delrapport om skolans kvalitetsarbete som fokuserar på normer och värden framkommer att kränkningarna i grundskolan blir grövre.

2023 rapporterades 208 anmälningar om kränkande behandling i grundskolan. 85 procent av dessa är kränkningar, 9 procent är trakasserier, och 6 procent är sexuella trakasserier.

I rapporten framkommer det att kränkningarna blivit grövre, både verbalt och fysiskt, under senare år. Ofta handlar kränkningarna om kön eller bakgrund, enligt rapporten. Sexuella trakasserier har dock minskat. När en kränkning sker gör skolan olika åtgärder. Oftast räcker det med samtal med vårdnadshavare, men allt oftare tar verksamheten in extern hjälp, från exempelvis familjeenheten.

Anmälningar som gjorts till Skolinspektionen och Barn- och elevombudsmannen visar att skolorna gör allt de kan för att förhindra kränkningar, och skolorna har inte brustit i någon av anmälningarna som gjorts under året.

Förklaringen: Ett hårdare samhällsklimat

Barn- och utbildningschef Magnus Bengtsson förklarar att de flesta kränkningar går att lösa i stunden, när de uppstår:

– Det kan vara en kort mening som inte är schysst eller att man stöter ihop i korridoren. Då pratar man med de inblandade och hanterar det direkt. Medarbetare anmäler situationer där barn uttryckt att de blivit kränkta, eller om medarbetaren förstått att barnet kan känna så, säger han.

Enligt politikerna kan de grövre ordalagen i skola bero på samhällsklimatet.

– Det är ett tuffare klimat i samhället och det speglas i våra skolor, säger Klara Björkum (S).

– Det finns en romantisering av gängkulturen och det märks på skolorna, säger Andreas Billtorp (M).

Magnus Bengtsson instämmer:

– Skolan blir en spegel av samhället i stort, och skolan påverkar också samhället – så det sker en växelverkan.

 "Blivit bättre på att uppmärksamma kränkningar"

Statistiken kan dock också tolkas på ett mer positivt sätt. För länge sedan fanns inga rapporterade kränkningar i skolan – och det beror på att de helt enkelt inte dokumenterades.

– Det finns ett visst inslag av att bli blivit bättre på att uppmärksamma kränkningar. När man lägger tid på att uppmärksamma det ser man mer av det.

Samma sak gäller för lärarnas arbetsvillkor, som också omnämns i rapporten.

2023 rapporterades 87 tillbud i grundskolan, varav mer än hälften handlade om att en person skadades. Det vanligaste är dock att det är oavsiktligt, enligt Bengtsson. Samtidigt har de rapporterade fallen av psykisk överbelastning dubblerats – från 11 stycken 2022 till 25 stycken 2023.

– Det är en situation där arbetssituationen av olika anledningar blir en belastning. Det kan handla om att det inte går att tillsätta vikarier, förklarar Bengtsson.

Behövs vuxna för att förhindra kränkningar - men färre vuxna är att vänta

När det gäller att uppmärksamma och förhindra kränkningar är det viktigt att det finns vuxna runt barnen, det instämmer både Björkum (S) och Billtorp (M) i.

I rapporten står det att det är svårt för verksamheterna – eftersom antalet vuxna blir färre på flera enheter.

Samtidigt kommer antalet vuxna i skolan behöva minska till hösten, eftersom budgeten inte räcker till att ha den organisation man har nu.

– Ja, i verksamheten totalt är min bedömning att det kommer bli färre vuxna per barn, säger barn- och utbildningschef Magnus Bengtsson.

Han baserar sitt svar på att underskottet 2023 var nästan 9 miljoner. De fem miljonerna som kommunfullmäktige skjutit till inför höstterminen räcker inte riktigt. Det är just under höstterminen – läsårsstarten – som det är bäst att göra personalförändringar i skolan.

– Vi gör allt vi kan för att förhålla oss till fullmäktiges budget. Lyckas vi inte så går vi mot ett underskott i samma storleksordning som förra året, förklarar Bengtsson.

Andreas Billtorp (M) lyfter fram att det saknas luft i systemet för lärarna, något som framkommer i medarbetarenkäten.

– Den luft som tidigare funnits i systemet har minskat rätt mycket under många år.

Han vill dock inte svara på om han tror att det kommer bli färre vuxna runt barnen i höst, och om det i sin tur kommer öka risken för kränkningar. Som exempel säger han att barnantalet på förskolan kommer att minska – så även om personalen blir färre så behöver det inte betyda färre vuxna per barn.

– Alla skulle önska mer luft i systemet. Ambitionen är att vi nu under budgetarbetet 2025 ska se hur vi ska göra för att förändra situationen, säger han.