Bilden är en genrebild. Foto: Mostphotos/Västerviks kommun
Under hösten och vintern har politiken i Västervik till stor del dominerats av frågor om nedläggningar av skolor och förskolor. Det mesta har dragits tillbaka, men majoriteten har gått vidare med nedläggning av så kallad pedagogisk omsorg, lite slarvigt kallad ”fritids”.
Vid måndagens kommunfullmäktigemöte skulle det definitiva beslutet om den pedagogiska omsorgen i Almvik, Blankaholm och Totebo tas. Förslaget från kommunstyrelsen var att lägga ned verksamheten från och med höstterminen 2024, och det främsta argumentet har varit att säkra kvaliteten – att pedagogerna lägger sin tid på rätt saker, att de minsta barnen ska få leka och umgås med jämnåriga barn och inte de som är tio år äldre samt att alla barn ska ges samma möjligheter.
Återremmitering i minoritet
En nedläggning skulle innebära att barnen från och med höstterminen blir hänvisade till fritidshemmen på sina respektive skolor. Beslutet har inga kostnadsmässiga skäl och kommer inte innebära någon besparing.
Det blev votering i kommunfullmäktige, där oppositionen yrkade på återremittering av ärendet till kommunstyrelsen, ”med hopp om att någon i majoriteten ska ta sitt förnuft till fånga”, som en oppositionspolitiker sa. Voteringen slutade 29-28 för en nedläggning, vilket dock räckte för oppositionen eftersom det endast krävs en tredjedel av rösterna för en återremittering i minoritet.
"Vansinnigt att stänga"
Oppositionen var skarp i sin kritik mot de föreslagna nedläggningarna.
– Vi i Socialdemokraterna tycker fortfarande att det är vansinnigt att stänga ner fungerande verksamheter som både barn och föräldrar vill ha kvar, särskilt när det inte finns en enda krona att spara. Det ska fungera bra att kombinera arbete och familj även om man inte bor i centrala Västervik. Här har vi hittat en väl fungerande form för att bedriva fritidsliknande verksamhet – låt de här verksamheterna vara kvar, vädjade Klara Björkum (S), 2:e vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Partikollegan Marcus Fridlund var den som yrkade på återremiss till kommunstyrelsen för att få till en konsekvensanalys.
– Det måste utredas hur det här förslaget skulle påverka att leva, bo och verka på landsbygden. Det här är dessutom ett förslag som fördyrar kommunens skolskjutskostnader samt framför allt fördyrar för de drabbade familjerna, sa han.
Ärendet kommer nu behandlas i kommunstyrelsen den 22 januari, som är nästa mötesdag.