Tino Åberg från Brantestad utanför Vimmerby kom att spela en viktig roll genom att dela med sig av fotografier och uppgifter från förr, när hans unga släkting Elizabeth ville veta mer om sina svenska rötter.
Det blev mycket känslostormar när hon i andra programmet fick resa till Hjorted, för att se familjegraven och de två blomvaser som hennes förfäder Elsa och Einar skänkte till kyrkan.
Tacksam för allt hon fick uppleva
Men – i veckans avsnitt tog äventyret tyvärr slut, efter att ha kommit sist i tävlingen.
”Ärligt talat sjönk mitt hjärta. Jag kunde inte fatta att det redan var över. Det kändes som att tiden flög iväg så fort. Men mer än något annat var jag bara så tacksam för allt jag fick uppleva. Sverige gav mig minnen som jag kommer att hålla fast vid för alltid”, berättar Elizabeth Bundrick, 26 år från Clemson, South Carolina, i ett mail till vår tidning.
Har du en önskan att resa tillbaka till Vimmerby för att träffa din familj här?
”Åh, absolut! Jag drömmer redan om den dagen jag kan komma tillbaka. Jag längtar tills jag återvänder och njuter av allt igen, den här gången när jag återförenas med familjen.”
Vad tycker du om hela det här äventyret?
”Det är fortfarande helt otroligt. Jag sökte som ett skämt, utan att någonsin tro att jag skulle bli utvald. Och ändå är jag här, efter att ha haft en av de mest otroliga upplevelserna i mitt liv. Varje dag kändes som en välsignelse. Jag vaknade upprymd över att lära mig mer om Sverige och min familjs historia. Jag tackar Gud varje dag för att han gav mig den här möjligheten.”
Vad var det bästa du upplevde?
”Det är svårt, för ärligt talat var varje ögonblick fantastiskt. Men om jag var tvungen att välja, var det oförglömligt att höra min familjs historia och besöka de platser som betydde så mycket för dem”, svarar Elizabeth som också hann göra ett besök i Riksarkivet i Vadstena, där alla deltagarna fick chansen att själva söka efter fakta om sina respektive släktingar.
Vilka platser besökte du i Vimmerby och Västervik kommuner?
”Jag besökte kyrkan där så många familjemilstolpar inträffade och vandrade på marken tillhörande min familjegård. Att vara där kändes som att resa tillbaka i tiden till när de skapade sig ett liv i Sverige och fick föreställa sig att lämna familjen bakom sig.”