Små skogsägare har helt andra villkor än stora skogsägare när de planerar att avverka sin skog. De kan drabbas hårt om rödlistade arter har hunnit etablera sig i skogen.
Magnus Kasselstrand från Hummelstad utanför Västervik är ofta ute och inventerar i den skogar där skogsägare har anmält att de kommer att genomföra en avverkning. Främst är han ute efter att kartlägga rödlistade arter. När han finner rödlistade arter rapporterar han det i Artportalen med koordinater som visar exakt var de arterna finns.
- Man blir ganska ledsen när man ser vilka skogar som avverkas. Det finns idag nästa inga skogar kvar som är opåverkade i våra trakter. Det är sorgligt att se vilken förlust av biologisk mångfald som försvinner från våra skogar i dag, säger Magnus Kasselstrand.
En av de arter som Magnus letar efter just nu är orkidén knärot som blommar just nu gärna i blåbärsris.
- Det är en art som tar lång tid på sig att etablera sig i skogen. Enligt min uppfattning ska en sådan skog inte avverkas.
Knärot förekommer i stort sett bara i skogar som är mer än 100 år gamla.
- Det innebär att de stora skogsbolagens skogar, som avverkar sina skogar när de är 80 år inte har den typen av arter. Däremot finns knäroten och flera andra rödlistade arter i de mindre skogsägarnas skogar, vilket gör att de kan få nej på sin ansökan om att avverka skogen. Deras sätt att sköta om sin skog omsorgsfullt straffar dem i slutändan. Ofta har den skogen hunnit att utvecklats till en flersiktad skog med olika trädslag av olika ålder med fin undervegetation. Det är inte skogsplantage som de stora skogsägarna har, säger Magnus Kasselstrand.
Efterlyser politiska beslut
Magnus Kasselstrand välkomnar förslaget från EU om hur skogen ska få avverkas. Men vill samtidigt låta mindre skogsägare få ersättning av staten för att inte avverka skyddsvärd skog.
- Jag efterlyser statliga stöd till mindre skogsägare som inte avverkar sin skog. Det skulle öka förståelsen hos de skogsägarna för att inte avverka skogen. Jag tycker synd om de skogsägare som vårdat sin skog i generationer och som inte får avverka skogen för att de vårdat den för bra.
Sveaskog
Niclas Brantingson är kommunikationschef på Sveaskog.
- Vi är en väldigt stor skogsägare i landet och vi fäller en procent av den skogen vi äger om året, säger han.
Vilken metod använder ni när ni avverkar träden, är det kalhygge eller andra sätt?
- Vår huvudmetod är kalhygge. Men vi använder oss även av andra metoder.
Vilka metoder då?
- Plockhuggning av olika träd, avverkning i mosaikmönster och en metod som följer naturens konturer.
Följer ni upp de rapporter som läggs in på Artportalen innan ni genomför en avverkning?
- Ja det gör vi och vi kontrollerar själva vilka arter som finns i skogen som ska avverkas. Om vi upptäcker rödlistade arter i en planerad avverkning kan vi välja en annan plats för vår avverkning. Det är en fördel som vi har som äger mycket skog, det kan inte en mindre skogsägare göra.
Ser du att lagstiftningen ska ändras så att mindre skogsägare ska få ersättning för den skog som de inte får avverka?
- Det är en politisk fråga och vi lämnar inte några kommentarer om det. Vi anpassar oss efter de politiska besluten som tas.
EU har lämnat ett förslag på att medlemsländerna måste ändra på sin avverkning och ett land som berörs mycket av det förslaget är Sverige, hur ser ni på det förslaget?
- Vi välkomnar det förslaget. Vi tycker det är bra. Vi har själva lämnat in ett liknande förslag som ligger i linje med EU-s förslag, säger Niclas Brantingson.