M & KD vill lönesatsa på sjuksköterskorna: "Sporre för att få fler att vilja stanna kvar"

Region Kalmar län ska inom kort besluta om kommande års budget. I veckan höll Carl Dahlin (M) och Chatrine Pålsson Ahlgren (KD) i regionens personalutskott en pressträff för att berätta om sina budgetsatsningar. 

"Orkar inte ta itu med problemen"

Dahlin anser att skenande kostnader för hyrbemanning, rekryteringssvårigheter till både landsbygdens hälsocentraler och sjukhusens dygnet runt-verksamheter samt sjunkande resultat i medarbetarenkäten är problematiska områden som måste åtgärdas. 

– Kostnader för hyrbemanning är en fråga som vi brottas med. Om man tittar från 2010 fram till i dag så har kostnaderna ökat från 50 miljoner till 220–230 miljoner kronor. Vi har mycket samtal med medarbetare och fackliga organisationer för att se vad det är som gör att folk lämnar och hur vi kan få fler att stanna kvar för att skapa bättre arbetsmiljö, säger Carl Dahlin. 

Det är sedan tidigare bestämt att två procent av de totala lönekostnaderna ska gå till hyrbemanning. Nu har Länsunionen höjt det till fem procent. 

– Måhända att det är temporärt men det är en oroväckande signal om att man inte orkar ta itu med problemen. Alla som vi pratar med lyfter lönen som den absolut viktigaste frågan. Man ska kunna göra lönekarriär på ett annat sätt än i dag, säger Carl Dahlin. 

"Ska finnas en morot"

Moderaterna och Kristdemokraterna har ett förslag för att komma till rätta med problematiken. 

– Vi vill satsa på särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor med en reform som när den är genomförd innebär 10 000 kronor mer i månadslön. I och med den enorma ökningen av hyrsjuksköterskor vill vi göra denna satsning. Vi har lyckats omdisponera medel som kan användas på bättre sätt plus att vi får en del statliga generella bidrag, säger han och fortsätter: 

– För att bli en mer attraktiv arbetsgivare och få fler att vilja stanna kvar så ska det finnas en morot som visar att kompetens och erfarenhet lönar sig. Man kan jobba kvar inom regionen och göra en karriär i stället för att byta till antingen hyrbolag eller kommun. Det kan vara en sporre för att få fler att vilja stanna kvar och se att regionen uppskattar kompetens och erfarenhet. 

Hur många personer ska i så fall vara med i satsningen på särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor?

– Vi har ungefär 1 800 sjuksköterskor och 25 procent av dem, 450 stycken, kan vara särskilt yrkesskickliga i första omgången. Man får arbeta vidare med reformen så fler och fler kan inkluderas framöver. 

Hur går urvalet till? 

– Facket och arbetsgivaren kommer överens om parametrarna i en dialog. Sedan är det upp till den lönesättande chefen att se vilka som uppfyller kriterierna. Det handlar om personer som har mer kunskap eller tar större ansvar. Regionen har varit så van under decennier att vara en arbetsgivare i monopol. Nu finns det konkurrens från kommuner och inte minst hyrbolag. Jag har full respekt för de som väljer att gå dit, det innebär en stor skillnad i lön men systemet är inte hållbart i längden. Det förstör vår ekonomi. 

Missnöjda medarbetare

Chatrine Pålsson Ahlgren (KD) noterar att endast 14 procent av medarbetarna anser att regionen är en attraktiv arbetsgivare i medarbetarenkäterna. 

– Det är en nedslående siffra. Majoriteten har gått ut med att vi i Kalmar län ska kunna titulera oss som en av Sveriges bästa arbetsplatser och det är givetvis M&KD-alliansens ambition också. Ska man ha någon nytta av enkäterna så måste man använda resultatet så man förbättrar det. Vi känner att man inte vill gå in och hitta flexibla lösningar, säger Chatrine Pålsson Ahlgren och fortsätter:

– Hyrbemanning är ett arbetsmiljöproblem. Det är inte så lätt som gammal, van sjuksköterska när det kommer in duktiga hyrsjuksköterskor som kanske har mer än dubbelt så mycket betalt. Det grundläggande tuffa jobbet får den anställda personalen ta. Därför är ambitionen att minska hyrbemanningen en jätteviktig fråga, både ekonomiskt och arbetsmiljömässigt. 

"Ob-tillägget måste höjas"

För att bli en mer attraktiv arbetsgivare bör flera områden ses över, enligt Chatrine Pålsson Ahlgren. 

– Ob-tillägget måste höjas, arbetspendling på arbetstid utredas och vi måste bli bättre på att ta till vara på den kunskap och mångåriga erfarenhet våra seniora medarbetare har. Det är så fjuttigt att behöva säga att det är runt 50 kronor extra per timme om man jobbar övertid en söndag eller en natt, säger hon. 

Carl Dahlin flikar in med fler förslag som de två partierna har. 

– För att lättare rekrytera och premiera de som väljer att arbeta kvar på landsbygdskliniker drabbade av kroniskt hyrbemanningsberoende vill vi införa ett landsbygdstillägg. Andra sätt att få medarbetare att stanna kvar på arbetsplatser med rekryteringssvårigheter kan innehålla lösningar som delavbetalning på studieskulder eller mer flexibla arbetsvillkor, säger Dahlin. 

"Mörlunda har klarat sig bäst"

Både Carl och Chatrine berättar att deras satsningar kommer påverka många i norra länet som framför allt jobbar inom vården.

– Sjukhuset i Västervik har till exempel väldigt mycket hyrbemanning. Om man tittar på hälsocentralerna så är mycket hyrbemanning, framför allt vad det gäller läkare. Mörlunda har klarat sig bäst. Man tar in hyrläkare i olika utsträckning och det är landsbygdens dilemma. Hur ska vi rekrytera folk hit? Vi har förslaget med landsbygdstillägg och delavbetalning på studieskulder, säger Dahlin.