Ny studie: Så påverkas unga i kommunen av hedersnormer

I ett pressmeddelande berättar Västerviks kommun att man har kartlagt hur ungdomars erfarenheter av hedersnormer och -förtryck ser ut och hur verksamheter i kommunen arbetar med att förebygga, upptäcka och ge stöd.

Nu släpps en rapport med resultat från studien samt förslag på åtgärder. Studien består av tre delar: En kartläggning av kommunens arbete, en enkät bland gymnasieelever och fokusgruppsintervjuer med yrkesverksamma.

Förtryck förekommer

Enkäten besvarades av 566 gymnasieelever i kommunen. Resultaten visar att erfarenheter av hedersnormer förekommer, exempelvis i form av föräldrars kontroll över relationer, begränsningar i fritid och sociala kontakter samt kränkningar, hot och våld inom familjen.

Mellan 5 och 15 procent av ungdomarna uppger att de blir utsatta för kränkningar i familjen. 23 ungdomar, vilket är drygt 4 procent, svarar att de har utsatts för våld av någon i sin familj under det senaste året.

Tjejer mest utsatta

Tjejer är i mycket högre grad utsatta än killar, visar studien. De har fler begränsningar kring umgänge och relationer och är också mer utsatta för hedersrelaterade kränkningar, hot och våld. Över 90 procent av de ungdomar som har blivit utsatta för våld i familjen är tjejer. 

Studien visar också att en större andel ungdomar vars föräldrar har annan bakgrund än svensk har erfarenheter av hedersnormer, särskilt de som lever i en religiös familj.

Kontroll via mobiler

Enkätsvaren visar också att ungdomar med svensk bakgrund i högre grad än andra blir spårade av sina föräldrar via spårningsappar i mobiltelefonen.

Drygt 50 procent av barn till svenskfödda föräldrar uppger att de blir spårade via apparna. Motsvarande siffra för ungdomar vars föräldrar har utländsk bakgrund är 25 procent.

– Den här formen av kontroll bedöms inte vara hedersrelaterad men visar att vi behöver ha diskussioner kring vilka beteenden vi accepterar och vilka olika normer som påverkar föräldraskap, säger Lisa Hedman, forskningssamordnare på Campus Västervik.

Brister i stöd och kunskap

De flesta ungdomar, 92 procent, vet vart de kan vända sig för hjälp. Men bland dem som sökt stöd och varit missnöjda uppger över hälften att de professionella inte förstod deras problem. Nästan lika många upplever att personalen saknade rätt kompetens.

Intervjuer med yrkesverksamma i kommunen visar samtidigt att det finns osäkerhet kring hur hedersproblematik ska identifieras och hanteras. Flera verksamheter saknar gemensam kunskapsbas, tydliga rutiner och strukturerad samverkan i det dagliga arbetet.

– Det här är områden som vi måste jobba med och förstärka. Det är mycket viktigt att utsatta ungdomar får den hjälp de behöver och att vår personal känner sig trygg med att de gör rätt insatser, säger Hanna Torstensson, utvecklingsledare inom Socialförvaltningen i Västerviks kommun.

Förslag om mer kunskap och samarbete

Rapporten lyfter flera förslag till åtgärder som kommunen kan göra. Bland annat öka kunskaper och stärka samverkan mellan professioner och att ha ett mer uppsökande arbete gentemot unga.

– Det är viktigt att hitta sätt att arbeta tillitsskapande och föra öppna samtal med ungdomar, för att bättre kunna upptäcka och förebygga hedersrelaterad problematik, säger Annika Theodorsson, forskaren bakom studien och lektor vid Högskolan Väst.

Räddningstjänsten har i och med projektets kartläggning fått en lägesbild kring hedersnormer och -förtryck som ska användas i kommunens brottsförebyggande arbete.

– Vi har fått ett bra underlag för att kunna vidta rätt åtgärder och insatser framåt. Utifrån medskicken i rapporten blir nog det första steget att samlas över verksamhetsgränser och diskutera hur vi går vidare tillsammans, säger Anna Norén, säkerhetssamordnare i Västerviks kommun.