Bilden är en genrebild.
Foto: MostPhotos
Förra året hade 880 av 1 156 gymnasieungdomar i Västerviks kommun förvärvsinkomst under juli eller augusti. Det innebär att 76 procent av ungdomarna sommarjobbade i någon utsträckning.
– Att så många som 76 procent av ungdomarna sommarjobbar är en hög siffra jämfört med andra kommuner. Västervik är en av de kommuner som har högst andel sommarjobbande unga. I riket som helhet är siffran 53 procent, säger Lukas Gamerov, statistiker på SCB.
Inkomsterna för de unga i Västervik är också högre än i riket som helhet. SCB har slagit ihop de sommarjobbande ungdomarnas förvärvsinkomster under de två sommarmånaderna till en samlad sommarinkomst. I länet hamnar dock Västervik i mitten.
– Medianinkomsten för en sommarjobbare i Västervik var 13 100 kronor – en relativt hög nivå. I riket som helhet tjänade en typisk sommarjobbare 10 000 kronor förra sommaren, säger Lukas Gamerov, men tillägger samtidigt:
– I statistiken kan vi inte urskilja timlön eller arbetade timmar, vilket spelar roll för inkomstens storlek.
Skiljer sig mellan yrken
Generellt är inkomsterna högst i kommuner med besöksnäring och lägst kring de större städerna, men exempelvis stora lokala arbetsgivare kan också påverka bilden.
I Västervik hade sommarjobbarna inom industri, tillverkning och bygg en medianinkomst på 18 000 kronor, vilket kan jämföras med sommarjobbare inom vård och omsorg som låg på 6 100 kronor.
Sommarinkomsterna i kommunen är också högre för tjejer än för killar – 13 400 kronor jämfört med 12 700 kronor. Det skiljer Västervik från de flesta andra kommuner i landet, där killarna som regel tjänar mer än tjejerna.
Andelen ungdomar som sommarjobbar varierar stort mellan kommuner. I Överkalix jobbade 89 procent av ungdomarna under sommarmånaderna 2024 medan det på Lidingö utanför Stockholm var 35 procent. Den samlade medianinkomsten i Strömstad var drygt 22 000 kronor och i Järfälla utanför Stockholm var det bara 6 000 kronor.
– När det kommer till i vilken utsträckning som ungdomar arbetar och tjänar pengar brukar näringsstrukturen i kommunen spela in. Det kan vara hur många enkla jobb som finns, hur konkurrensen om jobben ser ut men också hur motiverade ungdomarna är att arbeta, säger Lukas Gamerov.
Generellt ökar sysselsättningsgraden i de kommuner där kommunen erbjuder många ferieplatser. Kommunala sommarjobb ger alltså jobb åt fler, även om de håller medianinkomsterna nere.