Annons:

Sök

Annons:

BakåtPausaPlayFramåt
Angelägen föreläsning av forskare lockade många till Bryggaren

Neuropsykolog Birgitta Johansson höll på tisdagens en uppskattad och mycket välbesökt föreläsning på Bryggaren. Foto: Micael Rundberg

Angelägen föreläsning av forskare lockade många till Bryggaren

Hjärntrötthet är en tillstånd som varje år drabbar ett stort antal svenskar. Mörkertalet är dock stort, liksom många gånger kunskapen kring vad det handlar om – även hos sjukvården. På tisdagen hölls en välbesökt föreläsning på ämnet på Bryggaren.

Annons:

Birgitta Johansson är docent, psykolog och specialist inom neuropsykologi vid Göteborgs universitet. Hon forskar på hjärntrötthet och arbetar med att utveckla effektiva behandlingsmetoder. Birgitta är också en flitigt anlitad föreläsare, och på tisdagskvällen höll hon ett uppskattat föredrag i Västervik om just hjärntrötthet, arrangerat av Neuroförbundet.

Det var drygt 160 personer som hade sökt sig till Bryggaren för att lyssna – både drabbade, anhöriga, vänner till drabbade, sjukvårdspersonal och allmänt intresserade personer kunde ses bland åhörarna.

– Det är verkligen jätteroligt med så mycket folk, sa Birgitta Johansson när vi träffade henne.

Stor okunskap

Hjärntrötthet var alltså kvällens ämne, men vad är det egentligen? Tillståndet kallas även mental fatigue och kan påverka både minne, koncentration och ork.

– Det kan drabba väldig många när det händer något med hjärnan eller när den blir påverkad. Man kan exempelvis ha slagit i huvudet, fått en stroke, varit stressad, utmattad, ha en hjärninflammation eller postcovid, men man kan också ha andra systemiska sjukdomar som påverkar och som kan skapa hjärntrötthet, berättar Birgitta Johansson.

Hur stor är kunskapen kring ämnet?

– Under åren som jag har jobbat tycker jag att den har ökat, men det finns fortfarande en stor okunskap, bland annat inom vården och även hos läkare som ska sjukskriva dessa patienter – man glömmer bort eller har inte tid att fråga hur patienten mår eller hur vardagen fungerar. Man tittar på patienten, som pratar och verkar helt normal, men det funkar inte med jobb eller det sociala livet som är så viktigt för att må bra, men man orkar inte eller orkar bara korta stunder.

Man vill men orkar inte

Hur många som är drabbade eller hur vanligt det är med hjärntrötthet går inte riktigt att säga, och mörkertalet tros vara stort.

– Det beror lite på när man själv bestämmer att man är hjärntrött eller inte. Det är väldigt många som drabbas av det, och framför allt så syns det inte. Det som är väldigt bekymmersamt är att man orkar inte över tid, utan bara en stund. Det är som att du har en gammal mobiltelefon och den kanske klarar till lunch innan batteriet är slut, berättar Birgitta Johansson.

– Så här blir det för personer med hjärntrötthet, helt plötsligt kan de inte tänka klart och det går inte att fortsätta. Det tar dessutom väldigt lång tid att återfå kraft igen, vilket gör att det här med arbetsförmåga och även att delta i det sociala livet är ett jättestort hinder, för man orkar inte – man vill, man kämpar och många kämpar mycket mer än de skulle göra för att må bra.

Ska inte behöva låtsas

Birgitta Johansson berättar att det är vanligt att den drabbade av hjärntrötthet själv initialt inte vet vad det handlar om?

– Ja, många gånger förstår man nog inte riktigt. Jag har jobbat länge med rehabilitering av personer med hjärnskador, och det kan dröja innan polletten trillar ner och man förstår varför det exempelvis inte fungerar att arbeta, säger hon.

– Vi möts i media hela tiden av att man ska kämpa på, att det inte är bra att vara sjukskriven, att man inte ska vara sjukskriven så länge för att korta sjukskrivningstiderna, men man tänker inte på att det ska finnas en ork över tid. Att man kan och att funktionen finns där är en sak, men orken måste finnas där också, och vi kan inte heller gå och köpa ett nytt huvud när det lägger av som vi kan göra med en mobiltelefon.

Varför är det viktigt att sprida information om sjukdomen?

– Ju mer man förstår om det, ju bättre kan man hantera sitt liv, sin livsföring, sin familj och vänner runtomkring – och det gäller egentligen både den drabbade och anhöriga. Det gör att livet kan bli mer vänligt och även att man kan spara lite energi ibland – använda den på ett klokt sätt, så att man inte behöver låtsas mer än vad man klarar av.

Annons:

BakåtPausaPlayFramåt

Annons:

Annons:

Annons:

Kommentera

Annons:

LEDIGA JOBB

LEDIGA BOSTÄDER

VECKANS FRÅGA


Rösta Se resultat
Läs in fler nyheter

Annons:

Annons: