Vår tidning har tidigare berättat om den stora satsningen på anstalten i Västervik, där man bygger ett nytt 2500 kvadratmeter stort hus där det ska bli 80 nya platser, samt renoverar höghuset där det kommer att bli 120 platser. Totalt kommer det finnas drygt 500 platser på anstalten i Västervik när höghuset öppnar igen sommaren 2026.
– Man kan säga att det är ett regeringsuppdrag. I grund och botten handlar det om att vi måste öka antalet platser på anstalterna i hela landet. Vi kan inte ta emot så många som döms i dag, och många döms dessutom till längre straff än tidigare, förklarar kriminalvårdschefen Åsa Lindberg.
De får dela rum
I den nya modulen kommer det att vara hundra procent dubbelbeläggning. Det innebär att det kommer att vara två intagna som delar på varje rum, så totalt är det 40 rum med plats för 80 intagna.
– Utöver att skapa dessa nya 200 platser så har vi också ett uppdrag att hela tiden jobba för att dubbelbelägga i våra övriga hus. På våra nuvarande 250 platser så har vi ungefär 65-70 platser som är dubbelbelagda. Det här ändras från dag till dag. Det finns en plan hela tiden på hur man ska fortsätta öka, säger Åsa Lindberg.
Målet över lag på Sveriges anstalter och häkten är att komma upp i så hög procentandel med dubbelbeläggning som möjligt. Åsa Lindberg tror dock inte att de kommer att kunna ha det i alla rum i Västervik.
– Vi har en del gamla hus på området där vi inte har toalett och dusch på rummen till exempel. Då får vi göra en bedömning med hyresvärden hur många som kan bo i varje korridor.
– Sen kan det vara bra för vissa att ha enkelrum, de kan ha svårare att dela med andra av olika anledningar, säger Christoffer Svedlund som är kriminalvårdsinspektör.
– Och vissa tycker det är skönt att bo tillsammans. Så det där är lite individuellt, säger Åsa Lindberg.
Finns det några risker med att ha dubbelbeläggning?
– Fler klienter på en begränsad yta ökar givetvis risken för konflikter och i förlängningen även risken för våldsincidenter. Men det är också en av anledningarna till att vi på anstalten är så angelägna att arbeta inne på avdelningarna med våra klienter för att motverka de ökade riskerna. Vi lägger även mycket energi på att få våra klienter i sysselsättning under dagarna för att de ska aktiveras och stimuleras och därmed minska risken som det skulle innebära att ha understimulerade klienter som går och ”trampar” på varandra inne på avdelningarna hela dagarna, säger Christoffer Svedlund.
– Man gör såklart en risk- och konsekvensanalys, med skyddsombud, huvudskyddsombud och chefer som har de husen, så tittar man på och gör riskbedömningar. Vad innebär det om vi till exempel tar in 10 till klienter i den här byggnaden, behöver vi öka bemanningen, ökar hot och våld, och så vidare. Sen förhandlar man om platserna, säger Åsa Lindberg.
Bygget blir försenat
Från början var det tänkt att den nya modulen skulle vara färdig i september 2025. Nu skjuts byggnationen fram något, och beräknas bli klar ungefär vid årsskiftet 2025-2026.
Får det några konsekvenser för er?
– Det ger oss mer tid för oss att förbereda oss, säger Christoffer Svedlund.
– Vi trodde att vi skulle behöva rekrytera 40 kriminalvårdare redan under våren, men nu blir det bara 20, så rekryterar vi de andra till hösten 2025, säger Åsa Lindberg.
Till det nya huset ska totalt 49 nya personer anställas. Till återöppningen av höghuset är det inte helt klart än hur många som behövs, men man räknar med att det blir cirka 80 anställda.
Hur ska vi hitta all ny personal?
– Visst kan det vara en utmaning, men vi har inte haft de svårigheterna. Många ställen har stor personalomsättning. Vi har en väldigt liten omsättning på 5-7 procent, medan man i en storstad kan ligga runt 30-40 procent. Vi har alltid haft gott om sökande till oss. Så än så länge har vi inte haft något problem med rekrytering, säger Åsa Lindberg.
Den som anställs på anstalten i Västervik får alltid börja med en tre veckor lång introduktion, där de får lära sig mycket både teori och praktik. Då blir man även tilldelad en handledare.
–Om man kommer in som ny här hos oss så får man en handledare som har jobbat ett par år som känner sig trygg i sin yrkesroll, det tror jag är jätteviktigt. På andra platser där man har stor omsättning kanske den som handleder dig bara jobbat där i några månader, då blir det inte samma trygghet.
– Vi har också sagt att det alltid ska finnas någon som är erfaren närvarande på varje avdelning, man ska aldrig vara själv när man är ny, säger Christoffer Svedlund.
Kan leda till inflyttning från andra orter
Anstalten är en av Västerviks kommuns största arbetsgivare. De berättar att de har ett gott samarbete med Västerviks kommun, och tänker att de nya arbetstillfällena kan leda till att fler väljer att flytta hit.
–Det här är ju positivt både för anstalten och kommunen. Jag är inte från Västervik från början, jag flyttade hit för att arbeta här, säger Christoffer Svedlund.
Båda tycker att en av de största utmaningarna när rekryteringen är färdig blir att få ihop den stora, nya arbetsgruppen och att alla ska känna en samhörighet.
–Jag var ju med och byggde upp anstalten. De första 80 personer som anställdes kan jag namnen på och känner. Nu när det blir så många nya kan det bli svårt att känna igen alla. Men jag försöker. Jag tycker det är så viktigt att jag får med mig personalen i arbetet. Jag vill att man inte ska ha den här anonymiteten, säger Åsa Lindberg.
– Jag håller med. Och när organisationer växer så kraftigt kan det vara en utmaning att behålla kvalitén. Att få de nya medarbetarna att bli lika kompetenta och ha samma vision som de gamla medarbetarna, säger Christoffer Svedlund.
Så påverkas de intagnas sysselsättning
Varje vardag har de intagna på anstalten rätt till någon form av sysselsättning. Det kan handla om studier, behandlingsprogram, arbete eller annan strukturerad verksamhet.
När det blir fler intagna behövs det alltså fler platser för sysselsättning också. Till att börja med kommer de att bygga om två lokaler för att klara av den ökade sysselsättningen. I dessa lokaler kommer man kunna vara åtta intagna per rum, och lokalerna kommer främst användas till annan strukturerad verksamhet (ASV).
– Det är först till återöppnandet av höghuset som det blir en större förändring. Vi gör en stor översyn hur vi ska få till sysselsättningen. Det är en arbetsgrupp tillsatt att titta på det. Men det vi kan säga är att det blir mycket ASV.
Eftersom det just nu renoveras i vissa lokaler innebär det att det blir mer trångt i de lokaler som används. Till exempel sitter sjukvård och säkerhetsavdelningen i vanliga fall i ett av husen som renoveras, men använder sig just nu tillfälligt av sysselsättningslokaler.
– Nu sitter vi väldigt trångt inne på anstalten. Det kommer bli större när allt är klart. De här sysselsättningslokalerna frigörs ju när vi kan öppna upp.
Hur påverkas de intagna av renoveringen?
– Just nu har vi ändå hög sysselsättning, det är inte för lite att göra. Men det klart att om man har tillgång till fler lokaler så finns det fler möjligheter, säger Christoffer Svedlund.
– Vi har fått stänga sporthallen. Där är det förråd och annat just nu. Så klienterna har ingen sporthall att gå till. Förut kunde de gå dit en gång i veckan, säger Åsa Lindberg.
Kommer den öppna igen?
– Vi har strävan om att göra en nybyggnation, men det finns inga beslut på det.
Hur påverkas personalen av att jobba på mindre yta?
– Självklart blir de påverkade. Det är rörigt och det blir svårare när det är mer kompakt inuti byggnaderna, man måste planera på ett annat sätt. Men jag måste säga att jag är så imponerad av personalen och att alla är så lösningsinriktade i det de gör. Jag tror att alla tänker att det kommer bli bra när det är klart, att man får stå ut just nu.
Ökad närvaro för att minska våld och hot
En viktig del av kriminalvårdarnas arbete på Västerviks anstalt är att vara mycket ”på golvet” på avdelningarna, vilket de vill fortsätta att jobba med även när arbetsplatsen bli större.
– Vi är där klienterna är och skapar personliga band. Så gör man inte alltid på andra anstalter.
Åsa och Christoffer berättar att man i april införde ett arbetssätt som kallas 100 % närvaro i ett av husen.
– Innan det hade vi sett i vårt incidentrapporteringssystem att det hade ökade något när det gällde hot och våld bland intagna på några avdelningar i det huset. Vi såg också att våldet flyttade in på bostadsrummen, att man hade slagsmål och så, och ville göra något åt det.
Sedan april har de anställda varit närvarande i dessa bostadskorridorer hela tiden, vilket har lett till en minskning av hot och våld.
– Att vi är ute bland dem förebygger mycket, incidenterna har sjunkit kraftigt. Sedan april har det varit några få mindre incidenter mot personal, och endast en händelse när det gäller hot och våld mellan intagna. De intagna känner sig tryggare, fler väljer att gå till sysselsättning, personalen känner att det är bättre arbetsmiljö och incidenterna har minskat.
Det är ett arbetssätt som uppmärksammats av andra anstalter, och flera av dem har besökt Västervik för att lära sig av deras arbete med ökad närvaro.
Läs mer: Från insidan av fängelset: Så förbereds de intagna på ett liv utanför gallret