Sedan 2005 har polisen och kommunen gjort en årlig lokal trygghetsmätning i Västerviks kommun. Samma undersökning görs i hela polisområde syd som består av 57 kommuner och i andra kommuner i andra polisområden i Sverige.
I Västervik skickas enkäten ut till 600 personer, varav häften bor i tätorten och hälften bor på landsbygden. I år var det totalt 377 som svarade. Harald Hjalmarsson (M) som är ordförande i kommunstyrelsen säger att det är en av de största enkäterna som görs i kommunen.
– Det är väldigt många som blir tillfrågade, och många om man jämför med andra enkäter så är det många som svarar. Det tyder tror jag på att folk tycker att det här är en viktig fråga, säger han.
I enkäten får medborgarna svara på två huvudfrågor. Dels handlar det om den upplevda tryggheten, alltså känslan av trygghet, dels handlar det om den faktiska utsattheten för brott.
– De här två behöver inte alltid korrespondera med varandra. Man kan bo i ett säkert område men ändå känna sig otrygg, förklarar Anna Norén som är kommunens brottsförebyggande säkerhetssamordnare.
Plats 10 i polisområdet
Svaren på enkäten ger ett så kallat problemindex mellan 0, som betyder helt tryggt, och 6, som betyder väldigt otryggt. En låg siffra betyder alltså en större trygghet. Sedan starten 2005 har genomsnittet för Västervik varit 1,3. Det är också siffran som kommunen får i år. Av polisområdet Region Syds 57 kommuner landar Västervik på en 10:e plats.
– Västervik är en trygg kommun. Vi har fina siffror med en lägesbild som är väldigt grön från polisens sida. Om vi till exempel hade varit i Göteborg hade vi kunnat visa på stor organiserad brottslighet, och tagit fram våldsbrott som vi inte har i Västervik. Det grova organiserade våldet har vi inte här, och det är vi väldigt tacksamma för, säger Ulrika Fagerlund.
Förra året var siffran dock på 0,9. Det är alltså en liten ökning från förra året. I år är det något fler som har svarat att de tycker att Västervik har problem bland annat med bostäder som tillhåll för narkotikamissbrukare, folk som bråkar och slåss utomhus, att kvinnor antastas, bilar som kör för fort och buskörning. Också den konkreta känslan av otrygghet har ökat sedan förra årets mätning.
Ulrika Fagerlind säger att en av de saker som polisen skulle kunna bli bättre på är att föra medborgardialoger, till exempel när det kommer till trafiken och problemet att bilar kör för fort.
– Man skulle kunna gå ut och fråga till exempel ”Var önskar ni att vi ska stå på vägarna i Västerviks kommun?”
”Något vi tar på allvar”
Både Anna Norén och Ulrika Fagerlind poängterar att det handlar om en väldigt liten ökning som borde tolkas med försiktighet, men att det är något som de tar på allvar och kommer att fortsätta undersöka närmare.
Undersökningen har inte tillräckligt många svar för att man ska kunna göra stora jämförelser mellan exempelvis män och kvinnor eller unga och äldre. Men det är ändå vissa saker som sticker ut.
– Vi har fångat yngre kvinnors upplevelse av otrygghet på vissa platser. Det är självklart något vi tar på allvar och som vi ska titta på hur vi ska jobba med framåt, säger Ulrika Fagerlind.
– Tittar vi på den konkreta känslan av otrygghet ute på kvällen, i kollektivtrafiken eller nöjeslivet så känner sig män tryggare än kvinnor, boende utanför Västervik stad tryggare än dem som bor i staden och äldre tryggare än yngre. Så ser resultatet ut i år och så har det sett ut också tidigare år, säger Marcus Fridlund (S), andre vice ordförande i kommunstyrelsen.
Hur ska man jobba för att minska den upplevda otryggheten?
– Jag är övertygad om att det är genom samarbete. Vi har till exempel ett olycks- och brottsförebryggande råd där i stort sett alla samhällets olika aktörer finns med. I de här frågorna är jag och Marcus Fridlund väldigt överens, tillsammans med de andra politikerna. Oavsett majoritet så har vi ett liknande arbetssätt och förhållningssätt, säger Harald Hjalmarsson.
En del av det kontinueliga arbetet för en tryggare kommun är Samverkan i Västervik som har en halvtimmes möte tillsammans varje fredag och diskuterar hur nuläget ser ut. Där träffas representanter från räddningstjänsten, polisen, kustbevakningen, regionen, ambulansen, socialtjänsten/ fältarna, Bostadsbolaget, Västerviks kommun, säkerhetssamordnare Västerviks kommun samt Västerviks Miljö och Energi.
Anna Norén berättar att man sedan ungefär ett halvår tillbaka även har börjat jobba med EST, som står för effektiv samverkan för trygghet. Det är en metod som har tagits fram av kriminologer från Örebro Universitet.
– I Västervik har vi 100 rapportörer som anmält sig att vara med, som rapporterar in brott och otrygghetshändelser. Man gör det inte i stället för att kontakta polisen, utan gör det som ett komplement. Detta ser vi över på våra fredagsmöten, så vi i kommunen får snabbt koll på var det är oroligt just nu. Då kan vi göra någon åtgärd, säger Anna Norén.
Vad kan det vara för åtgärder?
– På en plats kanske man behöver en kamera, på en annan plats kan man behöva skicka ut fältare som kan jobba relationsskapande, och i vissa extremfall kanske man sätter in en ordningsvakt.
Det finns även åtgärder som man kan göra på längre sikt, som att sätta upp mer belysning i områden där det känns otryggt på grund av mörket. Anna Norén tar också upp exemplet att Kalmar Länstrafik har nattstopp, något som inte bara gäller i Västervik utan hela länet. Det innebär att resenärerna har möjlighet att få hoppa av mellan två busshållplatser om man vill på kvällen.
– Det är en konkret och bra grej för att öka känslan av trygghet.
"Många pusselbitar"
Trygghetsmätningen är en del av den lägesbild som Västerviks kommun och polisen gör tillsammans en gång varje år.
– Vi bygger lägesbilden bland annat på detta, på våra veckolägesrapporter och på lokal kriminalstatistik. Det är många pusselbitar. Detta kommer vi jobba med nu och presentera i början av nästa år, säger Anna Norén.
Framåt håller de alla med om att det är viktigt att fortsätta samarbetet för att försöka se till så att Västervik fortsätter vara en "grön" kommun.
– Det är vår skyldighet och plikt tillsammans med medborgarna, att jobba framåt för att fortsätta vara en så trygg kommun som det är nu, säger Ulrika Lagerlind.