Klara Björkum.
Foto: Tess Hartikka
Föräldrar, pedagoger och elever vittnar om samma sak – barn som lämnar matsalen hungriga, tappar koncentrationen och får svårare att klara skolarbetet. Det handlar inte om enstaka händelser utan om ett mönster som måste tas på allvar.
Skollunchen ska vara näringsriktig, klimatsmart och ge barn den energi de behöver. Det är ett självklart mål. Men frågan är inte bara hur maten är sammansatt enligt riktlinjer, utan om den faktiskt äts. Mat som är rätt på pappret men inte landar i barnens magar fyller varken sitt pedagogiska eller folkhälsomässiga uppdrag.
När skolmaten reduceras till en fråga om vilket fett som serveras på smörgåsen riskerar helheten att gå förlorad. Barns hunger löses inte genom att peka ut enskilda produkter, utan genom att se till att måltiden i sin helhet fungerar – innehåll, mängd, tid, lugn och möjlighet till inflytande.
*
Skolan ska gå före och visa vägen i att servera hälsosam, näringsriktig och klimatanpassad mat. Men för att lyckas krävs resurser, dialog och lyhördhet. Ett konkret sätt att öka både acceptans och intag är att involvera eleverna mer i menyn, till exempel genom valbara rätter vissa dagar. Delaktighet ökar chansen att maten faktiskt blir uppäten.
Det är viktigt att vara tydlig med var ansvaret ligger. Matpersonal och kostorganisation gör sitt bästa inom de ramar de får. När barn slutar äta, när maten inte räcker till eller när stressen i matsalen blir för stor, är det inte ett misslyckande för professionen – utan ett resultat av politiska prioriteringar.
*
I grunden är detta en budgetfråga. Den styrande majoriteten i Västervik kan inte tala om valfrihet och samtidigt acceptera att barn inte får i sig tillräckligt med mat för att orka skoldagen. Verklig valfrihet är att barn får en fungerande måltid som ger energi och trygghet – inte att debatten fastnar i symboler.
Men ansvaret stannar inte i kommunen. Sveriges kommuner pressas av en regering som inte fullt ut kompenserar för ökade kostnader. När mat, energi och transporter blir dyrare utan att ersättningen följer med, riskerar besparingar att till slut drabba barnen.
Det här handlar inte om smörsorter. Det handlar om tillit. Föräldrar ska kunna lita på att skolan ger barnen de grundläggande förutsättningar som krävs för lärande och hälsa. Skolan kan inte fungera på tomma magar.
Klara Björkum, oppositionsråd (S)
Cecilia Kåremyr, tillträdande 2:e vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden (S)