Under mina rätt ofta förekommande resor till norra Öland så reflekterade jag över hur ofta det finns möjligheter för människor att kliva på och av bussen utefter vägen. I princip i varenda byhåla eller större vägskäl så finns det en hållplats. Och på nätterna kan man även be chauffören att få gå av vid typ ett specifikt vägskäl där det egentligen inte är någon hållplats. Suveränt!
Om man då roar sig med att räkna hållplatserna med buss på en 10-mila sträcka såsom till exempel Västervik - Mönsterås så är det hela 52 (femtiotvå) hållplatser. Det går förstås inte på eller av människor vid varje hållplats, men möjligheten finns!
*
På 10-milasträckan Västervik - Linköping med tåg så är det 4 (fyra) hållplatser! Vid dessa stannar tåget garanterat. Alla mindre stationer, där ångloken förr stannade, är tyvärr inte i bruk längre! Men människor bor kanske numera också närmare en riksväg/länsväg än en tågstation.
Så kontentan av detta resonemang är att om busstrafik skulle ersätta tågtrafik på sträckan Västervik - Linköping så skulle det betyda mycket för de landsortsbor som bor utefter riksväg 35 (Rv 35) att nu kunna åka kollektivt. När sedan de nya eldrivna bussarna tas i drift om några år så kommer inte bara bullret att minska utan det kommer även att betyda mycket för vår miljön – och för komforten.
Och när sedan Rv 35 mellan Överum och Åtvidaberg rätas ut och byggs om så är vi mycket nära en optimal vägbaserad kommunikationsled mellan Västervik och Linköping!
Lennart Brewitz
Tjustpartiet