Under lång tid har samhällsdebatten präglats av föreställningen att Sverige rör sig i allt mer (vänster)progressiv riktning. Men ser man till utvecklingen bland unga, både i Ungdomsbarometerns rapporter och i de senaste skolvalen, framträder en tydlig motrörelse. Allt fler unga söker sig tillbaka till stabilitet, tradition och gemenskap. Konservativa värderingar gör inte bara en försiktig comeback, de växer snabbt och brett, samtidigt som aktivism, hyperindividualism och ”woke”-influerade idéer tappar greppet.
Ungdomsbarometerns olika trendrapporter visar samma sak år efter år. Unga är trötta på den typ av aktivism som dominerat det senaste decenniet. De är trötta på klimataktioner som mest liknar symbolhandlingar, trötta på ”greenwashing” och trötta på rörelser som lovar förändring men saknar praktiska lösningar. De är också trötta på ett samhällsklimat där identitetspolitik, ständig självoptimering och jakt på digital bekräftelse blivit något av ett normaltillstånd. Det man tidigare kallade hyperindividualism har nått vägs ände, och unga vänder sig bort från kravet att skapa ett personligt varumärke i sociala medier.
*
Samtidigt ser vi hur kristendomen och andligheten återvänder som en positiv kraft i ungas liv. I rapporterna talas det rent ut om att Jesus trendar. Bakom det ligger en tydlig längtan efter sammanhang, mening och något som är större än individen. De trender som beskriver ungas livsstil, från ”cozy rebellion” och ”curated solitude” till ”granny hobbies” och ”touch grass”, handlar i grunden om samma sak. Unga vill leva enklare, lugnare och mer verklighetsnära. De söker gemenskap, natur, trygghet och stabila ramar. Det är i praktiken traditionella, konservativa ideal som återigen får fäste: långsiktighet, ansvarstagande, sparsamhet och värdet av nära relationer.
Ett av de mest intressanta resultaten från Trendrapporten 2026 handlar om den växande ”blue-collar”-kulturen. Unga uttrycker stor respekt för fysiskt arbete, hantverk, yrkesstolthet och verkliga färdigheter. Denna rörelse beskrivs av unga själva som nära kopplad till konservativa strömningar. Det är också en tydlig markering mot urbana normer, det vill säga storstadens överakademiserade ideal, digitala identitetskulturer, trendkänsliga livsstilar och det elitistiska synsätt som ofta följer i storstadens spår. Istället längtar unga efter det som känns äkta och jordnära, bort från det artificiella och ytliga och tillbaka till något som håller över tid.
*
När man sätter dessa värderingsskiften i relation till EU:s skolval blir bilden ännu tydligare. Sverigedemokraterna blev största parti nationellt med 24,53 procent, tätt följt av Moderaterna. Socialdemokraterna föll till tredje plats med endast 18,48 procent. Det är ett skifte som inte går att avfärda som en tillfällighet. Den unga generationen är helt enkelt i n t e på väg åt vänster. Trenden går tydligt åt motsatt håll.
Det som nu växer fram är en generation som tröttnat på ideologiska experiment och politiserad aktivism och som istället söker trygghet, verklighetsförankring, rötter och riktning. Unga ser värdet i de strukturer och principer som byggt starka samhällen genom historien, och de börjar åter uppskatta det som tidigare generationer ofta tog för givet. Den här utvecklingen gynnar naturligtvis partier som Sverigedemokraterna och i viss mån Kristdemokraterna, som redan står för det som unga nu efterfrågar: stabilitet, ansvar, traditioner och praktiska lösningar som fungerar även utanför storstadens bubblor.
Konservatismen är alltså inte bara tillbaka. Den är på väg att bli framtidens naturliga utgångspunkt för en generation som längtar efter trygghet och verklighet. Allt tyder på att denna gång är den här för att stanna, men också för att växa.
Ted Nyberg (SD)
Ordförande SD Oskarshamn