Bygg- och fastighetssektorn står för en femtedel av samhällets klimatpåverkan, en tredjedel av energianvändningen och 40 procent av avfallsmängderna. För att nå klimatmålen till 2045 krävs en snabb omställning. Utvecklingstakten i sektorn är hög och branschens aktörer arbetar utifrån den färdplan som tagits fram inom ramen för Fossilfritt Sverige.
Boverket har fått i uppdrag från Regeringen att föreslå införandet av gränsvärden för klimatpåverkan för byggnadens ”kumulativa livscykel”. Och även fast Boverkets pågående regeringsuppdrag liksom EU-direktivet om byggnaders energiprestanda understryker vikten av hänsyn till klimatprestanda under hela byggnadens livslängd, tvekar Boverket. De överväger i stället att stå fast vid att gränsvärdet endast ska innefatta byggskedet, vilket riskerar att utesluta kring hälften av byggnadens klimatpåverkan.
*
Boverket hänvisar till en rapport från 2023 som förespråkar gränsvärden endast för byggfasen – trots att remissinstanser som Energimyndigheten, Fastighetsägarna och Byggherrarna, betonat vikten av ett livscykelperspektiv när krav ställs på byggnaders klimatpåverkan. Det är något som Danmark, Finland, Nederländerna och Frankrike redan har infört, eller är på väg att införa. Att Sverige har lägre ambitioner är skadligt för både innovationslandskapet och konkurrenskraften.
Att ett hus har låg klimatpåverkan under byggskedet innebär inte att det automatiskt har det under hela sin livslängd. Ett alltför snävt fokus på byggfasen missgynnar robusta lösningar som minskar behovet av uppvärmning och kylning, exempelvis välisolerade konstruktioner. Ett hus med minimerad klimatpåverkan under byggskedet har inte per automatik minimerad klimatpåverkan under husets hela livslängd – i 50, 100, 150 eller fler år.
*
För att lyfta ett exempel visar en ny studie av nybyggda småhus att extra isolering i väggar och vind, utöver dagens minimikrav, sparar in den extra energiåtgången från produktionen av mineralullsisoleringen på bara 1 till 6 år, klimatutsläppen på endast 1 till 12 år, och sina investeringskostnader på 1 till 14 år.
Även om klimatnyttan är tillräcklig som argument för livscykelbaserade gränsvärden, lönar det sig också ur ett ekonomiskt perspektiv att bygga rätt från början. Hög kvalitet, låg energianvändning och cirkulära lösningar är både kostnadseffektiva och hållbara.
Boverket måste ta ansvar och säkerställa att kommande krav ger största möjliga klimatnytta, under byggnadens livslängd. Det är det är det enda rätta om vi ska bygga långsiktigt hållbart och inte skjuta över ansvaret för klimatomställningen på framtida generationer.
Veronica Koutny Sochman, vd Swedisol