Män utvecklar åderförfettning tidigare i livet än kvinnor. Men det betyder inte att kvinnor är skyddade från hjärtinfarkt. Tvärtom visar forskning att kvinnor på många sätt är både sårbara för hjärtsjukdom och skiljer sig från männen vad gäller symtom, sjukvård och långsiktig överlevnad.
Kvinnors hjärt-kärlhälsa är föremål för specifika utmaningar. Deras hjärtan är mindre och kärlen smalare, vilket försvårar diagnos och behandling. Samtidigt upplever kvinnor ofta mer diffusa symtom, vilket bidrar till att de söker vård senare än män.
*
Kvinnor drabbas dessutom oftare av så kallade "tysta" infarkter och tillstånd som "brustet hjärta", vilka ofta förbises.
När det gäller överlevnad påverkas kvinnor mer än män. En studie vid Karolinska Institutet visar att en 50-årig kvinna som drabbas av en hjärtinfarkt i genomsnitt förlorar 7,5 års livslängd, jämfört med 4 år för en jämnårig man. Förklaringen finns delvis i skillnader i samsjuklighet men är till stor del okänd.
Det finns också studier som pekar på att orsaken kan vara skillnader i den uppföljning och behandling som män och kvinnor får. Inom eftervården syns könsskillnader i målvärdena för blodfetter. Data från kvalitetsregistret Swedeheart visar att färre kvinnor än män når målnivåerna för LDL-kolesterol efter hjärtinfarkt. Detta trots att riskfaktorerna är jämförbara mellan könen.
Graviditetskomplikationer är en annan faktor som ökar risken för hjärtsjukdom hos kvinnor. Kvinnor som upplevt havandeskapsförgiftning eller graviditetsrelaterat högt blodtryck har nästan dubbelt så hög risk för kranskärlssjukdom senare i livet. Forskning på befolkningsstudien SCAPIS visar också att kvinnor med svåra klimakteriebesvär har högre grad av åderförfettning i hjärtats kranskärl.
*
Trots dessa insikter visar dödstalen för kvinnor som drabbats av hjärtinfarkt att utvecklingen stagnerar, vilket tyder på att mer behöver göras för att förbättra vård och prevention av kvinnors hjärtsjukdom. Vården behöver bli ännu mer jämställd och effektiv. Den behöver också anpassas efter könsspecifika behov.
Det är dags att förbättra kunskapsläget om kvinnohjärtan. Vården måste bli ännu bättre på att identifiera och behandla hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor med särskild uppmärksamhet på tidiga symtom och uppföljning. Vi behöver också stärka forskningen inom området så att vi bättre förstår hur vi ska förebygga och behandla hjärtsjukdom hos kvinnor.
Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
John Pernow, ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd
Tomas Jernberg, professor i kardiologi och överläkare, Danderyds sjukhus.